Nilsson (C): Beslutet att stödja äldreomsorgen kom för sent

När riksdagsåret började såg det ut som att vi skulle lägga mycket tid på att prata om stora framtidsfrågor. Ett par offentliga och ofantliga utredningar om god, nära och digital vård var i sina slutskeden. Jag såg fram emot att vi snart skulle fördjupa oss i vårdens framtid och debattera stora frågor om hur man gör svensk sjukvård mer tillgänglig för invånarna och mer centrerad kring patienten.

Som ni vet så blev verkligheten annorlunda. Sedan mars har den stora frågan varit covid-19. I socialutskottet har vi tagit flera viktiga beslut och samarbetat bra över blockgränserna, men det finns också beslut som borde ha fattats och som kom allt för sent. Ett sådant beslut var det om att stödja äldreomsorgen.

Fullfjädrad kris

När krisen kom reagerade både den regionala sjukvården och den statliga Socialstyrelsen skyndsamt och började samordna svensk sjukvård. Vi fick fort fram nya intensivvårdsplatser och den brist på vårdplatser som många fruktade inträffade aldrig.

I stället såg vi en annan brist. När det kom till äldreomsorgen så lyste denna snabba samordning med sin frånvaro och många äldreboenden hade svårt att få fram skyddsutrustning under krisens början. Ändå fattades det statliga beslutet att låta länsstyrelserna samordna kommunernas beredskap och tillgång till skyddsmaterial inte förrän den siste mars. Vid det laget hade vissa kommuner, särskilt i det hårt drabbade Stockholmsområdet, redan en fullfjädrad coronakris på sina äldreboenden.

Kritisk till regeringen

Vid det laget hade vissa kommuner, särskilt i det hårt drabbade Stockholmsområdet, redan en fullfjädrad coronakris på sina äldreboenden.

Sofia Nilsson (C)
Riksdagsledamot, socialutskottet

Det har skurit i mitt hjärta att se pandemin svepa genom svensk äldreomsorg. Samtidigt som många kommuner har lyckats hindra smittan i dörren så hade flera andra behövt vår hjälp att få fram skyddsmaterial, skapa ändamålsenliga rutiner och utbildningar och att hitta rätt arbetssätt för att hindra smittspridningen. Den hjälpen kom för sent.

Jag är självkritisk och undrar om det fanns mer jag hade kunnat göra för att skynda på beslutet om stöd till kommunerna. Men ännu mer kritisk är jag till regeringen, som hade makten och möjligheten att agera tidigare och tydligare.

Måste genomföras smart

Inför framtiden finns skäl att vara mer optimistisk. Vi går in i sommaren med ett stort och viktigt beslut om att satsa 5,9 miljarder till utökad testning. Även om det krävdes stora påtryckningar från Centerpartiet, så är satsningen nu på plats.

Men för att denna satsning ska få störst effekt och inte bara bli ännu en tung uppgift för vården, så är det viktigt att den genomförs smart. Om den utförs rätt kan den markera startskottet för slutet på krisen. Tittar vi på länder som framgångsrikt tryckt ner spridningen av covid-19, så ser vi hur viktigt det är att mobilisera hela samhället för att bekämpa smittan.

Om Sverige ska gå en liknande väg så behöver vi ge invånarna större möjlighet att testa sig så snart de upplever symptom och ge ett snabbt svar om det är dags att isolera sig.

Jag kommer att bevaka

Vi behöver förenkla reglerna för hur testning utförs och ta bort den medicinska bedömningen så att det blir enklare för vårdpersonal att genomföra en stor mängd tester. Vi behöver även fortsätta ge våra invånare stöd för att själva kunna göra så mycket som möjligt för att inte bli smittade eller smitta andra. Denna väg är nödvändigt för att Sverige ska kunna lätta på delar av våra restriktioner. Att bevaka att satsningen på testning görs så bra och genomtänkt som möjligt kommer bli en av mina stora arbetsuppgifter under sommaren.