Neurologbrist orsakar onödigt lidande och kostar samhället miljarder

I 14 av 20 regioner i Sverige saknas neurologer. Det visar en kartläggning som Nyhetsbyrån TT nyligen har genomfört. Undersökningen bekräftar den bild Neuros medlemmar ger. I Neurorapporten från år 2019 uppgav 25 procent av de svarande att de tyckte att det var svårt att komma i kontakt med en neurolog och endast 55 procent uppgav att de hade den neurologkontakt de behövde. Bristen på neurologer gör att många som skulle kunna leva fullvärdiga liv får ställa in sig på att vänta. En väntan som bidrar till psykisk och fysisk ohälsa.

Svåra konsekvenser

1,5 miljoner personer i Sverige lider av migrän, ungefär 22 000 personer lever med MS och cirka 20 000 lever med Parkinsons sjukdom. De som har en neurologisk sjukdom hjälps i dag av ungefär 500 neurologer i Sverige. Men för att vården ska räcka till krävs cirka 650 neurologer, enligt Svenska Neurologföreningen. Det saknas alltså cirka 150 neurologer. Vissa regioner ligger sämre till än andra. Enligt TT är regionerna som har så stor brist på neurologer att de tvingats avvisa patienter Region Stockholm, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Östergötland och Region Västerbotten.

Neurologbristen får svåra konsekvenser för personer som drabbas av neurologiska sjukdomar och skador. I TT:s kartläggning nämns undanträngningseffekter för migränpatienter och vi ser också att många fler med neurologiska symtom är drabbade: det tar ofta alldeles för lång tid att diagnostiseras. Enligt våra medlemsundersökningar har det i genomsnitt tagit två till tre år för att få en diagnos efter första symtomet. Det är visserligen bättre än för 20 år sedan då det i snitt tog sju år för att få en diagnos, men det är fortfarande ingen siffra att stoltsera med.

Fler utbildningsplatser

Kunskapen om hjärnans och nervsystemets sjukdomar ökar i rasande fart. Med den ökar också kraven på att diagnoser ställs tidigt så att behandlingen blir så effektiv som möjligt. Enligt Svenska Neurologföreningen beror neurologbristen bland annat på att många specialister kombinerar sitt arbete med forskning och att det saknas ST-tjänster. Det behövs därför fler utbildningsplatser i neurologi och då utan kombination med invärtesmedicin. Neurologi är ett stort område som förtjänar egen specialisering för bästa resultat.

Den dag vi uppnår minst 650 arbetande neurologer, jämnt utspridda över landet, den dagen har vi kommit en bra bit på vägen.

Ytterligare en brist är att utbildningstiden varierar mellan 4–6 veckor inom neurologi på läkarprogrammen. Den borde utgöra minimum sex veckor på samtliga lärosäten, inte minst med tanke på den pågående omställningen av vården till nära vård. Den innebär att primärvården ska ha det huvudsakliga ansvaret för patienterna, från sjukhustung vård till vård nära patienterna. Sjukhusen ska ha en mer specialiserad roll än vad de har i dag. Det betyder att fler med neurologiska symtom kommer att hamna i primärvården som första instans, vilket därför ställer krav på neurologisk kompetens. Vården måste därför snabbt och tidigt identifiera symtomen för att sedan vid behov remittera patienterna för ytterligare utredningar.

Krävs en plan

Alla kan drabbas av en neurologisk sjukdom. Och av dem som drabbas inträffar det många gånger mitt i livet: när man arbetar, tar hand om barn och bidrar till samhället. Ju tidigare diagnos desto snabbare kan adekvat behandling sättas in. Detta resulterar i att eventuella funktionsnedsättningar förhindras eller bromsas upp. Och ju längre man kan fortsätta leva ett normalt liv desto längre kan man arbeta, klara sig själv och betala skatt.

Det onödiga lidande många drabbas av för att det finns för få neurologer kostar samhället miljarder i bland annat produktionsbortfall. Lägg ovanpå det ett psykiskt lidande i form av ångest, depression och i värsta fall självmord. Men i stor utsträckning kan problemet förebyggas genom att säkerställa att det finns tillräckligt många neurologer. Ska det bli verklighet måste Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, ta fram en plan för hur det ska ske snarast möjligt.

Är det något vi måste bli bättre på är det att förebygga framtida problem. Den dag vi uppnår minst 650 arbetande neurologer, jämnt utspridda över landet, den dagen har vi kommit en bra bit på vägen.