Läkarföreningen: Nära ett läge där vi tvingas neka patienter intensivvård

INTENSIVVÅRD. Socialstyrelsen har tagit fram nationella principer för prioritering inom intensivvården om behovet av intensivvård överstiger resurserna. Enligt Stockholms läkarförening är det nära ett sådant scenario. Samtidigt får Socialstyrelsens principer om prioritering kritik.

Den allt mer ansträngda situationen inom intensivvården ger upphov till etiska dilemman. Enligt Stockholms läkarförening kommer intensivvården inom en snar framtid tvingas neka patienter vård, patienter som i normala fall hade fått vård.

– Normalt sett har vi kapacitet inom intensivvården. Prioriteringar sker då efter avvägning kring om patienten har nytta av den här behandlingen eller inte. Men nu är vi väldigt nära ett läge där två patienter skulle haft nytta av intensivvård, men där det inte finns utrymme för att bägge får den. Det är en helt ny situation för oss, säger Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening, till Altinget.

Nationella principer

För att stöjda hälso- och sjukvården i ett sådant scenario där vårdpersonal tvingas prioritera mellan vem som ska berättigas intensivvård och inte, har Socialstyrelsen tagit fram nationella principer för prioritering inom intensivvården under extraordinära förhållanden.

I normala fall ges intensivvård även till patienter med låg sannolikhet till överlevnad. Vid ett kommande scenario med plats- och resursbrist ska intensivvårdsresurserna "reserveras för patienter där intensivvården har stor sannolikhet att bidra till fortsatt överlevnad".

I första hand ska alla möjligheter till att utöka antalet intensivvårdsplatser uttömmas. I andra hand ska prioritering ske efter patientnytta och biologisk ålder, alltså hur väl patienten kommer att tillgodose sig behandlingen och möjligheten till fortsatt överlevnad.

Önskat mer tydlighet

Men principerna är inte särskilt detaljerade, enligt Stockholms läkarförening.

– Principerna talar inte om exakt vilka som ska prioriteras. De säger inte om man ska välja patient A eller B, utan det måste de enskilda läkarna besluta om. Där skulle man kunna önska att principerna var lite mer exakta. Men jag förstår att det är svårt att skriva sådana instruktioner, säger ordförande Johan Styrud.

Får kritik

Socialstyrelsens principer har även gett upphov till en etisk diskussion kring hur myndigheten bedömer patientnytta.

Å ena sidan är principerna mycket tydliga med att prioriteringar inte får ske utifrån patientens ålder. Å andra sidan har begreppet patientnytta enbart bedömts efter parametern förväntad återstående livslängd, då Socialstyrelsen anser det omöjligt att i denna situation även bedöma en patients framtida livskvalitet.

Enligt kritiker ger en sådan avgränsning upphov till att äldre patienter bortprioriteras till förmån för yngre och att hänsyn tas till patienters kronologiska ålder i stället för biologiska ålder.

– Socialstyrelsens definition av patientnytta går emot vad som skrivs om människovärdesprincipen. Livslängd blir här avgörande för principerna. Därmed prioriterar man bort patienter som har blivit årsrika. Socialstyrelsen säger emot sig själv med den här definitionen, säger Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och professor emeritus, till Altinget.

Kan missvisa

Även Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har reagerat på Socialstyrelsens bedömning, vilket det etiska rådet också framfört till myndigheten.

– Vi reagerade när vi såg den formuleringen. Just den delen kan vara missvisande, vilket vi har framfört synpunkter på. Socialstyrelsen har också svarat med att göra förtydliganden. Men det var synd att det kom med från början, säger Kenneth Johansson, ordförande för Smer, till Altinget.

Håller inte med

Socialstyrelsen menar i sin tur att man i stället värnar om människovärdesprincipen genom att bortse från att bedöma framtida livskvalitet.

– Att öppna upp för en bedömning för framtida livskvalitet medför en risk att hänsyn tas till exempelvis patientens sociala situation, sociala ställning eller funktionsvariation. Det skulle i sin tur strida mot människovärdesprincipen, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, till Altinget.

Han fortsätter:

– Det som är viktigt är storleken av patientnyttan, alltså nyttan för patienten själv. En större patientnytta bör ges högre prioritet än en mindre.

Vid ett absolut slutskede av en prioriteringsbedömning kan parametern förväntad återstående livslängd spela in för en patients rätt till intensivvård.

– Om två patienter har exakt samma prognos för att överleva, bör den långsiktiga prognosen avgöra. Det vill säga den individuella patientnyttan i termer av förväntad återstående livslängd. Men det är i slutskedet av resonemanget när allting annat är lika, vilket det sällan är i verkligheten, säger Thomas Lindén.

Forrige artikel Utredare: Regionerna har för tunna beredskapslager Utredare: Regionerna har för tunna beredskapslager Næste artikel Vårbudget: Så mycket får hälso- och sjukvården Vårbudget: Så mycket får hälso- och sjukvården
FHM ville tidigt se provtagning inom äldreomsorgen

FHM ville tidigt se provtagning inom äldreomsorgen

CORONA. Provtagningen i äldreomsorgen har gått trögt, men enligt Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndigheten (FHM), har detta lyfts fram som prioriterat av myndigheten hela tiden. Hon avfärdar också kritiken om att Sverige inte tillvaratagit möjligheten att studera smittspridning i skolorna.

Antalet självmord oförändrat trots statens nollvision

Antalet självmord oförändrat trots statens nollvision

SJÄLVMORD. Riksrevisionen ska granska statens suicidpreventiva arbete. Trots en nollvision sedan 2008 är antalet självmord per år oförändrat.

– Beslutet har bara varit en hyllvärmare, säger Pirjo Stråte, vice förbundsordförande för Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES)