Debatt

Läkarförbundet: E-hälsa får inte vara ett självändamål

DEBATT. Stuprörstänket där e-hälsan är skild från resten av vården måste skrotas. Utvecklingen måste drivas utifrån vårdens behov, skriver Elin Karlsson från Läkarförbundet.

"E-hälsa måste kopplas till behoven, och resurser behöver investeras nationellt för att täcka puckelkostnader vid införandet av nya system och hjälpmedel"
"E-hälsa måste kopplas till behoven, och resurser behöver investeras nationellt för att täcka puckelkostnader vid införandet av nya system och hjälpmedel"Foto: Linda Kastrup/Ritzau Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Elin Karlsson
Ordförande Rådet för läkemedel, it och medicinteknik, Läkarförbundet


Modern digital teknologi kan underlätta mycket för patienter, deras anhöriga och för alla oss som jobbar inom vården, men ännu är utvecklingen inom hälso- och sjukvården bara i sin linda.

Inget självändamål

Ambitionerna är högt ställda, exempelvis vision e-hälsa 2025. Samtidigt så sker utvecklingen till stor del utan nära anknytning till sjukvården och utan tydlig målbild. I regionernas gemensamma bolag för digitalisering, Inera, finns endast ett fåtal anställda med klinisk bakgrund, och kontaktytorna mot vården är få.

Ett strategiskt helhetsgrepp saknas i dag, det behövs för att kunna ta fram digitala hjälpmedel som bidrar till en förbättrad hälsa för våra patienter och underlättar arbetet för oss inom vårdprofessionerna.

Ett omtag och ett ändrat synsätt behövs, utvecklingen måste drivas utifrån vårdens behov. E-hälsa i sig får inte vara ett självändamål. Vi måste gå från en teknisk diskussion och i stället lyfta det mänskliga värdet, målet måste självklart vara att stötta mot en bättre hälsa.

Måste kopplas till behoven

Målet måste vara hälsa, och professionens kompetens behöver tas till vara i arbetet.

Diskussionen har alltför länge fått domineras av digitala vårdkontakter. Att vi i dag har dessa kontaktvägar som komplement till det personliga mötet utöver traditionell telefonkontakt och brev är förstås positivt, framför allt om det sker i en etablerad patient- läkarrelation. Men detta är långt ifrån den utvecklingspotential som digitaliseringen kan föra med sig.

E-hälsa måste kopplas till behoven, och resurser behöver investeras nationellt för att täcka puckelkostnader vid införandet av nya system och hjälpmedel.

Nationell finansiering behövs

Vi har fått ett politiskt gehör på behovet av en nationell primärvårdsreform, vilket är mycket glädjande. Vi måste då ställa frågan: Vilken e-hälsa behövs för att få till en välfungerande god och nära vård?

Det finns många goda exempel, såsom användningen av digitala inrapporteringar av patientdata i Borgholmsmodellen samt telemedicinska lösningar i sjukstugan i Storuman, att titta på.

Vi från professionen måste vara med, och en nationell finansiering behövs. SKR:s nyligen antagna motion med önskemål om en nationell långsiktig satsning på välfärdens digitala infrastruktur kan också vara ett bra steg på vägen – men endast om man faktiskt bäddar för att möta behov och underlätta såväl för individen som för oss alla som arbetar inom välfärden.

En patientsäker vård

Bekymmer med en dysfunktionell digital arbetsmiljö är en fråga som påverkar oss läkare dagligen. Investeringar i digitala hjälpmedel för både vårdens personal och patienter och de effektiviseringar som dessa medför är helt avgörande för att vårt samhälle i framtiden ska ha resurser att sköta hälso- och sjukvården på ett fullgott sätt.

Investeringar i digitaliseringen är det kanske viktigaste sättet att bidra till lösningar som både kan minska kostnaderna och bidra till en mer jämlik och patientsäker vård.

Övergripande krav

För att digitaliseringen ska ha förutsättning för att fungera på ett tillfredsställande sätt har Läkarförbundet i en alldeles färsk policy definierat följande övergripande krav:

  • Utred och anpassa lagstiftningen så att den stödjer den digitala utvecklingen bättre.

  • En gemensam inloggning till alla digitala stöd som fungerar snabbt och enkelt med mycket hög grad av säkerhet.

  • Trådlösa system som även fungerar i fickan.

  • Beslutsstöd som stöd i patientmötet.

  • Information ska bara behöva dokumenteras på ett ställe.

  • Standardiserad information, det ska vara enkelt att hitta avvikelser och förändringar i förloppet.

  • Automatisk överföring av information för digital uppföljning till exempel till kvalitetsregister.

  • Bra kommunikationsmöjligheter med patienten samt andra intressenter som till exempel apotek, Försäkringskassan och kommuner.

  • Vidareutbildning för att kunna ta tillvara den nya tekniken.

  • Upphandling utifrån vårdens faktiska behov.

Målet måste vara hälsa

Så upp till bevis – ska vi bli bäst 2025 krävs att vi växlar upp, att resurser satsas och att stuprörstänket där e-hälsan är skild från resten av vården skrotas. Målet måste vara hälsa, och professionens kompetens behöver tas till vara i arbetet.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00