"Låt inte LSS-utredningens förslag bli verklighet"

DEBATT. Den pågående LSS-utredningen ska lämna sina slutförslag den 15 december. Om förslagen blir verklighet backar vi tillbaka till en tid när personer med omfattande funktionsnedsättningar inte fick välja hur de ville leva, skriver Funktionsrätt Sveriges ordförande Elisabeth Wallenius.

Av: Elisabeth Wallenius
ordförande Funktionsrätt Sverige

Sedan år 2015 har vi fått dagliga rapporter om allt allvarligare nedskärningar av insatser enligt LSS, inte minst av insatsen personlig assistans.

Utvecklingen är inte bara förödande för de som drabbats av försämringar, utan strider också mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, som gäller i Sverige sedan år 2009.

Svag analys av finansdepartementet

Funktionsrätt Sverige och många med oss tolkar förloppet som tecken på en politisk ambition att dramatiskt sänka kostnaden för personlig assistans, som från finansdepartementet upplevs ha vuxit sig för stor. Analysen verkar ha stannat just där, vid upplevelsen. Ingen reflektion om ifall ökade kostnader beror på faktiska och berättigade behov av stöd. Ingen hänsyn till att alternativen till personlig assistans håller sämre kvalitet och skapar betydande merkostnader utanför statskassan. Inget intresse för personlig assistans som social innovation där komplexa och omfattande behov kan tillgodoses på ett kvalitativt och samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Genom att lansera teorier om påstått fusk och överutnyttjande, har man försökt legitimera sin signalpolitik, vilket färgat av sig hos myndigheter och rättsväsende. En rad prejudicerande domar, en del med flera år på nacken, har använts kreativt av Försäkringskassan i en allt mer restriktiv tolkning av rätten till personlig assistans.

Mänskliga liv reduceras

Utvecklingen verkar ha sin förutbestämda bana, vars kurva inte låter sig påverkas av argument varken från funktionsrättsrörelsen, forskarsverige eller andra. Då, liksom nu reduceras mänskliga liv till en diskussion om kronor och ören. Regeringens efterlängtade beslut i våras att ta bort besparingskraven ur direktiven till utredningen, verkar inte ge något avtryck i utredningens planerade förslag.

För enskilda, anhöriga och familjer som lever med funktionsnedsättning innebär många av förslagen stora försämringar. Bland förslagen finns införandet av en schablon för assistans på 15 timmar per vecka, utöver stödet för grundläggande behov. Blir det verklighet kommer många med omfattande behov av assistans inte kunna bo kvar hemma. Personlig assistans för barn under 16 år förslås försvinna, för att ersättas med en kommunal insats utanför föräldrars kontroll. Konsekvensen skulle bli att en stor del av stödet till barn faller tillbaka på redan hårt belastade föräldrar. Risken är uppenbar att barn med omfattande behov inte längre kommer kunna växa upp hemma i sin familj.

Förslagen bör slängas direkt

Regeringen har använt den pågående utredningen som alibi för att inte göra nödvändiga förändringar för att hejda de pågående försämringarna. Det skulle förvåna oss om något parti vill kännas vid utredningens förslag och förhoppningsvis landar det direkt i papperskorgen. Men om inget görs finns en risk att den rådande rättstillämpningen cementeras. I så fall kommer de senaste decenniernas funktionshinderspolitiska ambitioner att raseras.

Därmed vänder man också ryggen till Funktionsrättskonventionen, enligt vilken givna rättigheter inte får begränsas.

Den första uppgiften för en ny regering måste därför bli att stoppa utvecklingen genom att förtydliga lagen i linje med de ursprungliga intentionerna.

Forrige artikel Debatt: Politiker måste ta beslutet om elevhälsan Debatt: Politiker måste ta beslutet om elevhälsan Næste artikel SD: Nyckelfri hemtjänst kan förhindra brott mot åldringar SD: Nyckelfri hemtjänst kan förhindra brott mot åldringar
  • Rapportera

    Eva Harrysdotter Gyllecrantz

    Kostnad för utbrända föräldrar ?

    Det skulle vara väldigt intressant om de skulle göra en konsekvensanalys ex föräldrars bortavaro från jobbet mm, kostar samhället (jag skrev till regeringen 10 januari 2007 med bland annat den frågeställningen ).
    I min konsekvensanalys ställde jag bland annat frågan vad det kostar samhället ex om jag inte kan jobba som operationsjuksköterska på grund av utbrändhet + en massa andra saker som också kan påverka samhällsekonomin.
    Jag tyckte att de skulle titta lite mera vad samhället skulle tjäna på att barn/familjer med funktionsvariationer skulle får den hjälp man behöver på momangen utan knussel.
    Tyvärr så blev en av mina farhågor besannade inom ett år, nämligen att min hjärna inte orkade mera och nu mera är jag sjukpensionär och kostar en massa pengar i stället för att jobba och tjäna pengar. Jag har nu ca 10 år kvar till pension, tänk vad mycket de tjänat på att jag skulle kunnat jobba och bidra och vad de tjänat på att mina barn fått den hjälp de behövt.
    Tyvärr så får jag inte ihop till mera skrift då min hjärna inte orkar det är alldeles för smärtsamt.
    Ps. Skrivelsen finns att få ut från regeringsarkivet om någon är intresserad.

"Rätten till rökfria utemiljöer behöver regleras" 

DEBATT. Passiv rökning och andras tobaksrök är ett folkhälsoproblem – även utomhus. I väntan på en ny lagstiftning bör kommuner och markägare gå före och införa förbud i vissa offentliga miljöer, skriver Astma- och Allergiförbundet och Unga Allergiker i samband med "Tobaksfria veckan".