Hallå där Marléne Lund Kopparklint (M) – maskrosbarn som ska lyfta anhörigfrågorna

Hälso- och sjukvården måste bli bättre på att erbjuda anhörigstöd för att anhöriga inte ska bli sjuka själva. Det räcker inte med att sticka en lapp i händerna på folk, menar riksdagsledamot Marléne Lund Kopparklint (M), nyligen invald som vice ordförande i Anhörigas riksförbund.

Marléne Lund Kopparklint (M) har skrivit två böcker om att växa upp i en svår hemmiljö.
Marléne Lund Kopparklint (M) har skrivit två böcker om att växa upp i en svår hemmiljö.Foto: Koppar Communication AB
Marie Lundahl

Varför engagerar du dig i Anhörigas riksförbund?

– Jag är själv anhörig och har varit anhörig till båda mina föräldrar som har gått bort. Jag är ett så kallat maskrosbarn och har jobbat med frågorna under många år.

– Anhörigas riksförbund jobbar med dessa frågor på djupet och här kan jag vara med och påverka.

Vilken betydelse har hälso- och sjukvården för de sjukas anhöriga?

– När man är anhörig befinner man sig oftast i en bubbla, och den sista man tänker på är sig själv. Man ska försöka hantera mediciner, boende, assistans, omvårdnad, och samtidigt vara en kontaktperson för alla instanser. Och ibland får man nästan agera som jurist, när man ska hålla reda på alla regler och rättigheter.

...Vi har 400 000 barn som lever med en eller två föräldrar som lider av sjukdom, psykisk ohälsa eller missbruk. De barnen är också anhöriga.

– Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att erbjuda anhöriga stöd för att anhöriga inte ska bli sjuka själva. Många anhöriga lider av en enorm stress och press, blir sjuka på kuppen och i vissa fall utvecklar missbruk.

– Det räcker inte med att sticka en lapp med ett telefonnummer i händerna på folk. I stället behöver en läkare eller annan involverad personal ställa frågan till den anhörige: Vill du att anhörigstöd ringer upp dig? Då är folk mer benägna att tacka ja, och kan då få bra stöd.

Vilka frågor vill du vara med och driva?

– Jag vill lyfta barnperspektivet. Organisationen brukar framhålla att det finns 1,3 miljoner vuxna som är anhöriga i Sverige i dag. Men till det kan vi även lägga att vi har 400 000 barn som lever med en eller två föräldrar som lider av sjukdom, psykisk ohälsa eller missbruk. De barnen är också anhöriga.

– Anhörigperspektivet behöver bli bredare. Det finns flera tusen barn i dagens Sverige, som är anhöriga till personer med en kriminell livsstil, som åker in och ut på anstalter tillsammans med barnen som tvingas bo i skyddat boende med en av föräldrarna som blivit utsatt för våld i nära relation.

Vilken betydelse har Anhörigas riksförbund i civilsamhället?

– En oerhört viktig roll, civilsamhället är ögon- och öronöppnare, och språkrör, och visar vägen i frågor som är viktiga för politiken.

– Bland annat ger vi stöd till människor som ringer till vår Anhöriglinje. Behoven har märkts inte minst under pandemin, då många lever betydligt mer isolerat än vanligt. De problem många haft blir större och svårare att lösa ensam när samhället delvis är nedstängt. Det är avgörande att folk får kontakt och stöd för att situationer inte ska bli ohanterliga.

Läs också

Nämnda personer

Marléne Lund Kopparklint

Riksdagsledamot (M)
Behandlingsassistent (SIS, 02-03)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00