Gudrun Schyman: Det är dags att betala tillbaka

Gudrun Schyman
Debattör och tidigare partiledare (Fi)

I tid av pandemi ser vi vad som verkligen betyder något. I våra egna liv och i samhället.

Vi ser vilka som står i första ledet. Vid fronten, skulle den säga som är lagd åt det militaristiska hållet. Och det är ju dessvärre många nu för tiden. Det syns i den säkerhetspolitiska debatten och det syns i varje statsbudget. I Sverige och globalt. Det handlar om miljardrullningar. Militariseringen av säkerhetspolitiken motiveras i samma fiendebilder som målas upp i varje högkvarter i varje land.

Aurora 20

Sverige är genom Värdlandsavtal och ett successivt ökat samarbete med Nato enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S), en militär frontstat där hotet från Ryssland bara kan mötas genom att Sverige och USA/Nato rustar och samverkar militärt.

Det är pinsamt att det fortfarande skiljer 3 000–4 000 kronor i månaden mellan verkstaden och vården.

Gudrun Schyman

Den stora gemensamma militärövningen Aurora 20, som skulle ha pågått nu, är visserligen avblåst men kommer att genomföras så fort virusläget stabiliserats. Militärövningen har ställts in men inte för gott. Planen är nya och fortsatta övningar.

Aurora 20 skulle ha kostat ungefär 660 miljoner kronor. Vad samma summa pengar skulle kunna räcka till inom sjukvården och välfärden i stort går naturligtvis att räkna ut. Försvarets nyinköpta luftvärnsrobotar ”Patriot”, som var tänkta att för första gången tas i bruk under Aurora 20, har köpts från USA för en summa som motsvarar årslönen för 45 000 undersköterskor.

"Inte lika för alla"

Coronaviruset synliggör på ett brutalt sätt alla de sociala orättvisorna – globalt och inom varje land. Inte minst på arbetsmarknaden.

I de fattiga länderna är en stor del av arbetskraften daglönare som skrapar ihop pengar till sin dagliga matförsörjning. Där finns varken ekonomiska marginaler eller sociala skyddsnät. Vi som lever i den rika världen kan i jämförelse tyckas ha ”lyxproblem” men att det inte är lika för alla gäller också här.

Pandemin tydliggör konsekvenserna

Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, lärare, personliga assistenter, förskollärare, pedagoger, städare och så vidare är de som nu står i första ledet. Personal inom vården och omsorgen har under decennier fått se sina arbetsplatser tömmas på folk och ingen har undgått de nedskärningar som i namn av effektiviseringar dragit fram i verksamheterna. Den pågående pandemin har tydliggjort konsekvenserna av detta.

Dags att agera

Det är därför hög tid att omvärdera och märka om prissättningen. Det är helt enkelt dags att betala tillbaka.

• Höj lönerna i de kvinnodominerade branscherna. Det är pinsamt att det fortfarande skiljer 3 000–4 000 kronor i månaden mellan verkstaden och vården. Är inte en undersköterskas arbete lika mycket värt som en parkarbetares? Det tycker de flesta men ska vi få rättvisa löner så måste den förhandlingsmodell där industrins fack och arbetsgivare sätter ”märket” bytas ut mot en modell där kvinnor får mer, tills gapet är utplånat. För det är ju det som det handlar om – män får mer på kvinnors bekostnad.
  
  
• Sluta snåla. Enligt Kommunal har utvecklingen sedan 1990-talet gått från att ett vårdbiträde eller en undersköterska hade hand om i genomsnitt fyra brukare om dagen, till i dag då det är det tolv. Tiden finns knappast att sitta ned och prata med den äldre. Vi hör samma rapporter från flera kvinnodominerade branscher, särskilt inom vård- och omsorg men även från utbildnings- och kultursektorn.
  
  
• Fasta jobb, trygga anställningar och rätt till heltid måste vara en självklarhet.
  
  
• Påbörja en successiv arbetstidsförkortning med målet 6 timmars arbetsdag eller 30 timmars arbetsvecka. Fler orkar mer. Otaliga undersökningar och rapporter har visat vilken positiv effekt det har för hälsan, kvaliteten och jämställdheten.
  
  
• Individualisera föräldraförsäkringen. Ingen enskild reform skulle ha en så stor betydelse för moderniseringen av arbetslivet och familjelivet.