Funktionsrätt: Fyra förslag för högre tillit till vården

DEBATT. Det är bra att Tillitsdelegationen förordar bättre styrmodeller och en mer ändamålsenlig tillsyn. Men utredningen undviker det stora samhällsproblemet – att medborgarnas tillit till samhället håller på att raseras, skriver Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Av: Elisabeth Wallenius 
ordförande Funktionsrätt Sverige
 
Det talas mycket om tillit i vården just nu. Man vill komma bort från ekonomiska styrmodeller i stil med new public management, där allt regleras i detalj och istället öppna upp för friare yrkesutövande och större möjligheter för organisationsöverskridande samverkan. Detta är mycket bra. Inte minst för dem av Funktionsrätt Sveriges förbundsmedlemmar som behöver långt mer tid i vården än den kvart som vårdcentralen får betalt för. Eller dem vars vårdbehov ska tillgodoses gemensamt av ett flertal olika enheter och avdelningar, både hos kommun och landsting.

Tilliten krackelerar 

Men tillit kommer inte bara för att man säger att nu ska vi känna tillit. Att liksom Tillitsdelegationen förorda bättre styrmodeller och en mer ändamålsenlig tillsyn är bra – men adresserar inte det stora samhällsproblemet, att medborgarnas tillit till samhället är på väg att krackelera.

Svårt hävda sin rätt

Det är inte så att vården i Sverige är dålig. Tvärtom, svensk vård är i världsklass. Men för den som råkar illa ut, finns få möjligheter att hävda sin rätt. Det handlar om patienter som inte får vård i tid, som bollas fram och tillbaka mellan olika vårdinstanser och som utan stöd får ansvara för sin läkemedelsbehandling, trots funktionsnedsättning. Det är också tydligt att vården brister för de personer som har omfattande funktionsnedsättning och är i behov av långvariga och kontinuerliga vårdinsatser. Sammantaget leder detta till en desperation hos berörda patienter och anhöriga som är svår att föreställa sig.

Krävs skarpare förslag 

Att samhällets resurser är begränsade har vi förståelse för. Men att någon dör i kön, handlar lika ofta om bristande organisation som brist på resurser. De förslag som ges av såväl Tillitsdelegationen som utredningen om God och nära vård är bra. Båda har konkreta förslag för att skapa en god och tillitsfull arbetsmiljö för vårdens personal. Det är också något som också kommer gynna personer med komplexa tillstånd, kroniska sjukdomar och personer med funktionsnedsättning som behöver vård. Men vi saknar skarpa förslag för att stärka medborgarens tillit till vården.

Funktionsrätt Sverige vill se:

1.     En ökad tydlighet om vem som har ansvar för vår vård. God och nära vård ger ett antal förslag i rätt riktning, men fortfarande är många paragrafer i Patientlagen i passiv form. Patienten ”ska få” information, fast läkarkontakt med mera, men ingenstans framgår det vems ansvar det är att du som patient ska få detta.

2.     En instans dit patienter kan vända sig när vårdgivarna inte följer lagen. God och nära vård-utredningens förslag om att primärvården ska ta ett större samordnande ansvar är bra, men det behövs någon form av ombudsman också utanför vården.

3.     En tillsyn med kompetens att hitta också komplexa brister, exempelvis vård som bryter mot de etiska principerna, brist i samspel mellan olika organisationer eller dold diskriminering av patientgrupper. Tillitsdelegationens förslag om en bredare tillsyn med fokus på insatser till patienter är bra, men vi skulle gärna se att tillsynen i än högre grad blev ett verktyg för patienter att bidra till en förbättrad vård och ökad trygghet.

4.     Ett system där brott mot vårdens lagar får konsekvenser. Som patienter är vi inte ute efter att straffa. Men faktum är att om brott mot vårdens lagar skulle få konsekvenser så skulle både kunskapen om och följsamheten till dessa vara betydligt högre.

Vi har bra vårdlagar och utredningen God och nära vård har föreslagit ytterligare förbättringar. Men om vårdgivarna inte följer lagarna är allt detta meningslöst. Det bidrar inte till människors tillit. Tvärtom.

Forrige artikel SD: Nyckelfri hemtjänst kan förhindra brott mot åldringar SD: Nyckelfri hemtjänst kan förhindra brott mot åldringar Næste artikel LUF: Integrera missbruksvård och psykiatri LUF: Integrera missbruksvård och psykiatri

"Rätten till rökfria utemiljöer behöver regleras" 

DEBATT. Passiv rökning och andras tobaksrök är ett folkhälsoproblem – även utomhus. I väntan på en ny lagstiftning bör kommuner och markägare gå före och införa förbud i vissa offentliga miljöer, skriver Astma- och Allergiförbundet och Unga Allergiker i samband med "Tobaksfria veckan".