Förslag om sjukvårdsförsäkring får kritik

Regeringen anser att det ökande antalet privata sjukvårdsförsäkringar är ett hot mot den jämlika vården. Därför ska nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen förtydliga att inom offentligt finansierad verksamhet får vård enbart ges till försäkringspatienter om de så kallade människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts. Men förslagen i den promemoria från socialdepartementet som har varit ute på remiss får kritik från en rad remissinstanser för att vara för illa underbyggda, otydliga och sakna konsekvensanalyser.

Först analys sen reglering

Statskontoret avråder regeringen från att genomföra förslagen och skriver att det "är oklart hur de som ska tillämpa bestämmelserna ska gå till väga". Att bedöma om principerna om människovärde, behov och solidaritet har blivit åsidosatta på grund av att patienter med privat sjukvårdsförsäkring också ges vård, det är en grannlaga uppgift att bedöma, skriver Statskontoret. Dessutom finns det inga exempel i promemorian som kan ge vägledning.

Kunskaperna om hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar den offentliga vården är låg, skriver Statskontoret och refererar till skrivningar i socialdepartementets egen promemoria. "Mot bakgrund av detta anser Statskontoret att regeringen behöver en djupare analys av möjliga problem och risker med privata sjukvårdsförsäkringar, innan det kan bli aktuellt med en reglering."

Kan bli dyrt enligt Svenskt näringsliv

Svenskt näringsliv har, till skillnad från Statskontoret, en politisk uppfattning i själva sakfrågan. Organisationen anser att regeringen inte bör ägna sig åt att motarbeta privata sjukvårdsförsäkringar, utan att dessa tvärtom bidrar till att korta vårdköer. Regeringens fokus bör vara att förbättra den offentligt finanseriade vården.

Men Statskontoret och Svenskt näringsliv delar uppfattningen att lagförslagen är omgärdade av för många otydligheter. "Förarbetena ger inte domstolarna tillräcklig vägledning för att bedöma enskilda fall och vi riskerar därför att det uppstår kostsamma juridiska processer om lagstiftningen införs" skriver Svenskt näringsliv i sitt yttrande till socialdepartementet.

LÄS MER: "Förslaget är ren valtaktik"

Även Stockholms läns landsting klagar över oklarheter och anser att förslagen inte ska genomföras. "Skulle regeringen välja att gå vidare med lagstiftningsarbetet måste det bland annat klargöras vad som avses med begreppen "hälso- och sjukvårdsverksamhet" och "inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring", skriver landstinget och efterfrågar därtill konsekvensanalys för den kommunala självstyret.

En åtgärd bland andra enligt Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten är i grunden positiv till förslaget, men påpekar att det inte skulle säkerställa att alla som har behov av vård får det, utan att det kräver ytterligare åtgärder. Myndigheten efterfrågar också mer information om utvecklingen kring privata sjukvårdsförsäkringar, med uppgifter om försäkringstagarna om kön, inkomst samt subvention av privat eller offentlig arbetsgivare. 

SKL är splittrat

Sveriges kommuner och landsting (SKL) föreslår i sitt remissyttrande att regeringen ytterligare ska skärpa skrivningarna, så att det bland annat tydliggörs att den offentligt drivna vården inte kan ta emot privata försäkringspatienter och självbetalande patienter. Samtidigt efterfrågar SKL mer analys kring frågan om hur lagändringen påverkar företags möjlighet att ordna vård med hög tillgänglighet för sina anställda som ett sätt att minska sjukfrånvaron.

Men SKL:s styrelse är splittrad. De fyra borgerliga partierna skriver i en reservation dels att promemorian brister i och med att det inte finns något underlag om i vilken utsträckning det i praktiken förekommer att försäkringspatienter går före landstingsfinansierade patienter, dels att regeringens förslag inte behövs överhuvudtaget. Det är självklart att behovet ska styra tillgången till vård, anser allianspartierna och skriver att det redan är tydligt i den lagstiftning som finns.