Allmänhetens förtroende för vården ökar

Sjukvården ligger på tredje plats i årets Förtroendebarometer och ökar långsamt men stadigt över tid sett till det senaste decenniet. 

Rekordåret 2021 hade åtta av tio tillfrågande mycket eller ganska stort förtroende för sjukvården och även om siffrorna dalat sedan dess har förtroendet ändå ökat jämfört med åren före pandemin. 2014 uppgav drygt fyra av tio att de hade mycket eller ganska stort förtroende för sjukvården. I dag svarar nästan sju av tio samma sak.

Ett av de största tappen i årets Förtroendebarometer som mäter allmänhetens förtroende för samhällsinstitutioner, myndigheter och företag står riksdagen för. Från 47 procent som hade mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen förra året är andel nu nere på 39 procent. 

Enligt Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian (tidigare Kantar Public) som genomfört mätningen, har de sjunkande siffrorna att göra med förtroendelyft under pandemin.

– Vi har haft en exceptionell period bakom oss där förtroendet för myndigheter och institutioner har varit väldigt högt. Nu är riksdagen mer tillbaka på de förtroendenivåer som gällde innan pandemin, säger han till Altinget.

Men även den senaste tidens rapportering om den socialdemokratiska riksdagsledamoten Jamal El-Haj, som i februari lämnade partiet, kan ha spelat in.

– På marginalen kan också publiciteten om El-Haj, att man har en ny politisk vilde, ha påverkat förtroendet för riksdagen. Men mest är det en tillbakagång till hur det såg ut tidigare. 

Bland myndigheterna och samhällsinstitutionerna är det i stället Polismyndigheten som toppar förtroendelistan. Drygt 7 av 10 har mycket eller ganska stort förtroende för Polisen.

I toppen av den årliga mätningen finns fortsatt även universiteten och högskolorna som landar på över 70 procent i mycket stort eller ganska stort förtroende, följt av sjukvården och Säpo.