Debatt

"Alldeles för länge har kvinnohälsovården fått stå tillbaka"

DEBATT. Ge nyblivna mammor hjälp mot inkontinens och analläckage. Vårdkedjan är ofullständig och många kvinnor faller mellan stolarna, skriver Stefan Jutterdal och Anna Skawonius, Fysioterapeuterna.

Foto: Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Stefan Jutterdal
Ordförande, Fysioterapeuterna
Anna Skawonius
Ordförande, Sektionen för kvinnors hälsa, Fysioterapeuterna


Ungefär 50 procent av alla kvinnor har någon form av inkontinens ett år efter förlossning. Det innebär att det är över 50 000 kvinnor som drabbas varje år och inte får hjälp.

Svensk hälso- och sjukvård är i världsklass, men skrapar man på ytan blir det tydligt att kvinnohälsovården är mycket eftersatt och ojämlik. I dag på Internationella kvinnodagen vill vi rikta fokus på alla de kvinnor som i tysthet lider av stora problem på grund av förlossning.

Stigmatiserade problem

Många tror att det är normalt att efter en graviditet läcka urin när man springer, hoppar eller skrattar, även om det gått lång tid efter förlossning. Även smärta som begränsar i vardags- och samliv är vanliga problem.

De senaste årens satsningar från regeringen på förlossningsvård och andra insatser för förbättrad kvinnohälsa har gett bra resultat då antalet allvarliga bristningar i underlivet i samband med förlossning minskar. Men det finns ett stort mörkertal av kvinnor som aldrig kontaktar sjukvården för sina besvär, ofta för att de skäms.

Problem som är stigmatiserade och skambelagda till den grad att kvinnor inte ens vill ta upp det med vårdpersonal.

Stefan Jutterdal och Anna Skawonius
Fysioterapeuterna

Det handlar om kvinnor med bäckenbottendysfunktion som till exempel inkontinens och analläckage. Problem som är stigmatiserade och skambelagda till den grad att kvinnor inte ens vill ta upp det med vårdpersonal. Det finns studier som visar att när kvinnor väl tagit upp dessa besvär med hälso- och sjukvården känner de sig många gånger negligerad av personal som förminskar problematiken.

Ofullständig vårdkedja

Under graviditeten upplever kvinnor ofta att de har ett stort stöd genom besöken på barnmorskemottagning (BMM). Tiden efter en förlossning inträder dock ett vakuum. Trots den stora kroppsliga påfrestningen som en graviditet och förlossning innebär erbjuds kvinnor i dag enbart ett eftervårdssamtal cirka 6-12 veckor efter förlossning, och där slutar ofta kontakten.

Därefter flyttas allt fokus till barnet och kontakten med vården övergår till barnavårdcentralen (BVC). Vårdkedjan är ofullständig och många kvinnor som behöver stöd faller mellan stolarna.

I eftervårdssamtalen på BMM ska undersökning av bäckenbotten göras och kvinnan ska även få information om bäckenbottenträning. En undersökning gjord av Socialstyrelsen visar att 50 procent av deltagarna hade velat bli erbjuden möjligheten att vända sig till en fysioterapeut.

Behov av ökad kunskap

Med rätt professioner på plats på barnmorskemottagningarna, skulle det kunna utvecklas till en arena där kvinnor inte bara får stöd under graviditeten utan även efter. Barnmorskors och fysioterapeuters kompetens kan komplettera varandra i denna del av vården. Fysioterapeuten kan bidrar med expertis om muskelfunktion och kan mer specifikt bedöma vilken muskulatur i bäckenbotten som är för svag, för spänd eller skadad.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har nyligen lyft behovet av ökad kunskap om fysioterapins och fysioterapeutens roll samt specialisering inom området förlossningsskador.

Fysioterapeut på plats

Det går att skapa bättre vårdkedjor. I Belgien har man systematiserat preventionsinsatser och eftervård för kvinnan på ett helt annat sätt. Redan under graviditet finns möjlighet att träffa en fysioterapeut för att få hjälp med förebyggande insatser och för att stimulera till fysisk aktivitet och träning för att stärka bäckenbotten, bål- och höftmuskulatur.

Efter förlossning har kvinnan åtta till nio träffar med en fysioterapeut för att få individuellt anpassad rehabilitering. Med ett strategiskt teamarbete i Sverige skulle kvinnor kunna erbjudas personcentrerat stöd både före, under och efter graviditet, då en fysioterapeut på plats både kan göra en bedömning, ge behandling och råd om vidare rehabilitering på plats.

Saknas data

I dag vet vi inte hur många kvinnor som erbjuds uppföljning och rehabilitering, inte heller hur livsstilen ser ut kring fysisk aktivitet och träning under graviditeten. Graviditetsregistret är det kvalitetsregister som samlar uppgifter kring graviditet och förlossning och där kan vi följa utveckling vad gäller till exempelvistobaks- och alkoholanvändning under graviditet. Men det finns ingen data i registret som kan kopplas till fysisk aktivitet och rehabilitering. Vi vet alltså inte hur stort mörkertalet är.

Steg i rätt riktning

Under alldeles för lång tid har kvinnohälsovården fått stå tillbaka. Det borde vara en självklarhet att få hjälp, både gällande råd om träning inför förlossning och behandling och träning vid uppkomna skador i underlivet. Ett steg i rätt riktning är att genomföra några strategiska förändringar:

1. Prioritera BMM för prevention och eftervård

Kommande satsningar inom förlossningsvården bör fokusera på barnmorskemottagningarnas uppdrag och teamarbete med nödvändiga kompetenser. Specialistfysioterapeuter inom barnmorskemottagningarna skulle kunna bidra med förebyggande insatser, men även diagnostik och behandling i eftervård, likt hur det är uppbyggt i Belgien.

Primärvården behöver även satsa på att utbilda fysioterapeuter i primärvården för att kunna ta emot patienter med bäckenbottenproblematik.

2. Uppdatera graviditetsregistret

Graviditetsregistret måste byggas ut med fler moduler så att uppgifter om tillgång till fysisk aktivitet, eftervård och rehabilitering kan registreras och utvärderas.

3. Fysioterapeuter på varje kvinnoklinik

Antalet anställda fysioterapeuter på landets kvinnokliniker är få. Ofta delas tjänsterna med flera olika avdelningar och fysioterapeuterna har inte möjlighet att lägga den tid som skulle behövas på till exempel rehabilitering efter förlossningsskador och uppföljning. Det bör vara en självklarhet att ha fysioterapeutisk specialistkompetens på varje kvinnoklinik.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00