Vilka får toppjobben i Skolsverige?

Greger Bååth har chefat över Specialpedagogiska skolmyndigheten sedan den bildades 2008 och tog över de verksamheter som dåvarande Specialskolemyndigheten, Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) och Specialpedagogiska institutet ansvarade över. För den som ska ta över tjänsten när Greger Bååt går i pension i mars väntar ett arbete med att rodda samarbetet mellan ett 40-tal intresseorganisationer, andra statliga skolmyndigheter, SKL och skolhuvudmän och skolledare.

– Vi måste fortsätta arbeta med att ge ett bra statligt specialpedagogiskt stöd till landets skolhuvudmän och skolor bli bättre på att identifiera deras behov. Vår utgångspunkt är att det stöd som är nödvändigt för vissa elever är bra för alla, säger Greger Bååth till Altinget.

Myndigheten arbetar bland annat med att utveckla pedagogiska stödverktyg och där kommer webbaserade verktyg få en allt större betydelse. Det gäller också att hitta sätt att kompetensutveckla skolpersonal på distans på ett bra sätt. Under året kommer Specialpedagogiska skolmyndigheten fortsätta arbetet med att ta fram en barnpanel som ska fånga upp barn och ungas syn på sin skolsituation, så att myndigheten kan få signaler om vad de behöver arbeta med och utveckla. 

– Det är ett brett och spännande arbete som vi ser framför oss. Det behöver inte vara en fast panel utan kan ske i olika former genom enkäter, djupintervjuer och ibland en panel, säger generaldirektören.

Vi måste fortsätta arbeta med att ge ett bra statligt specialpedagogiskt stöd till landets skolhuvudmän och skolor bli bättre på att identifiera deras behov.

Greger Bååth
Avgående GD för Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Andra utmaningar handlar om att parera lärarbristen, ge skolledare stöd till att utveckla lärmiljöer och att stötta skolor och huvudmän i deras ansökningsförfarande till statsbidrag. Statsbidragen ska gå dit de bäst behövs, inte till dem som är bäst på att söka pengar. 

– Vissa är väldigt bra på att söka, de har resurser och kompetens till det, andra har inte de förutsättningarna, det måste vi vara medvetna om och hitta en balans. Det har fungerat bra men vi kan bli mer pricksäkra i det arbetet.

Många önskemål på Skolverkets generaldirektör

Den tyngsta chefsposten, generaldirektör för Statens Skolverk, har varit vakant sedan Anna Ekström rekryterades till gymnasie- och kunskapsminister i september och Mikael Halápi, avdelningschef och ställföreträdande generaldirektör för Skolverket, har vikarierat.

När Altinget frågade maktpersoner inom skolpolitiken var önskemålen på efterträdaren många. Flera vill ha någon som snabbt kan skapa förtroende i skolvärlden. Lärarförbundet vill att personen ska kunna stå emot detaljstyrning av skolan och ha tillit till professionen och Friskolornas riksförbund och Sverigedemokraterna vill att en person utan partipolitisk koppling får jobbet.

LÄS MER: Här är kraven på Ekströms efterträdare

– Det är otroligt viktigt att det är en person som inte har en politisk bakgrund, att det blir en ämbetsman som har fokus på kvalitet och resultat och hur man kan vända utvecklingen i den svenska skolan. En person med integritet som jobbar utifrån forskningsbaserade synpunkter, som är förankrad i fakta och inte levererar politiska beställningar, sade Ulla Hamilton, VD för Friskolornas Riksförbund.

SKL:s Per-Arne Andersson var den enda som uppgav ett namn, han vill att Anna Ekströms statssekreterare Erik Nilsson får jobbet som ny generaldirektör.

Även Universitetskanslerämbetet står utan ordinarie generaldirektör och även för den tjänsten går ansökningstiden ut under torsdagen. Harriet Wallberg avgick från tjänsten som universitetskansler i september förra året då granskningen av Karolinska Institutets hantering av Macchiariniaffären släpptes. Wallberg var rektor för KI mellan 2002-2012 innan hon gick över till UKÄ. Annika Pontén har fungerat som tillfällig myndighetschef sedan dess. 

LÄS MER: Två transportmyndigheter utan ordinarie Gd