Välfärdens resurser måste användas bättre

Befolkningen i Sverige fortsätter att växa samtidigt som de äldre blir fler. Finansdepartementet räknar med att välfärden, med nuvarande sätt att använda resurserna, skulle behöva mer än hälften av all sysselsättningstillväxt under 2020-talet, mot 25 procent tidigare. Sveriges kommuner och regioner (SKR) bedömer till och med att all sysselsättningstillväxt behöver gå till välfärden – om nuvarande arbetssätt och trender håller i sig.

Detta skulle vara mycket allvarligt för näringslivet och slå mot tillväxt och levnadsstandard. Risken för en negativ spiral är uppenbar, med höjda skatter, minskad konkurrenskraft och försämrad välfärd.

Staten måste nu stödja en omvandling genom ökad digitalisering.

Därför är inte fler händer och mer pengar en lösning på välfärdens problem. Vi har tidigare visat på möjligheterna att genom systematiska jämförelser med föredömeskommuner använda resurserna bättre inom flera välfärdsområden. Det finns en betydande potential att nå bättre resultat med tillgängliga resurser.

Mängder digitala lösningar

Till det kommer digitaliseringen. Den pågående pandemin illustrerar vilken fördel det är att digitaliseringen i samhället kommit långt. När fysiska besök skulle undvikas i sjukvården fanns företag specialiserade på digitala vårdkontakter som gjorde det möjligt att få vård och rådgivning utan att utsätta sig för risk för smitta, och utan att överbelasta vårdcentraler och andra mottagningar. Samtidigt kunde vårdpersonal i karantän fortsätta jobba.

Den snabba expansionen av digitala lösningar inom sjukvård och skola under pandemin visar att det fanns tillgängliga lösningar som emellertid hade stannat vid piloter och projekt.

Bättre resursanvändning

När krisen gjorde läget skarpt visade det sig vara möjligt att ta beslut och öka takten i införandet. Genom att fortsätta arbeta så kommer digitaliseringen, och artificiell intelligens (AI), att leda till bättre resursanvändning.

Personalen i välfärden kan avlastas genom att digitalisera arbetsmoment som kräver stora datamängder eller som ofta upprepas. Mängder av diagnostik kan digitaliseras. På motsvarande sätt kan maskinöversättning ersätta tolkar, och sensorer och kameror avlasta personal inom äldreboenden.

Sjukvården är i dag i allt väsentligt byggd för att hantera hälsoproblem när de tillåtits bli tillräckligt allvarliga. Med digitaliseringen finns en möjlighet att göra prevention till huvudsak.

Krävs en kursändring

Staten måste nu stödja en omvandling genom ökad digitalisering. I den omvandlingen är de privata entreprenörernas innovationskraft en förutsättning.

För att ta tillvara digitaliseringens kraft inom kommunsektorn krävs en kursändring i den nationella politiken:

• Staten har sökt mildra effekterna av krisen genom stora resurstillskott. Det krävs mer långsiktiga insatser.
• Staten behöver ta ansvar för en nationell kraftsamling kring välfärdens digitalisering. Det krävs stora investeringar för att ta fram nya tjänster som förbättrar kvaliteten.
• Det är genom samarbeten med privata entreprenörer som digitala tillämpningar expanderat under pandemin. Det är också vägen framåt.
• Staten behöver anpassa lagstiftningen till digitaliseringens möjligheter med en flexibel reglering som håller över tid. Privata och offentliga vårdgivare behöver ha likvärdiga möjligheter att dela och använda patientinformation i vårdsituationer.

När krisen så småningom klingat av är det viktigt att det nya normala i mycket högre grad än tidigare bygger på digitala lösningar. Bara då kan vi möta välfärdens framtida behov och lösa de problem med finansiering och personalförsörjning som den offentliga sektorn står inför.