Vägskäl för svensk polarforskning när Oden ska pensioneras

Forskningsisbrytaren Oden, en av världens bästa i sitt slag, börjar närma sig pensionsstrecket. Polarforskningssekretariatets direktör Katarina Gårdfeldt är säker på sin sak – det behövs ett nytt fartyg. Men regeringen vill att utredaren Tobias Krantz ser över olika möjligheter för framtiden.

Bland de bästa i världen och en stolthet för svensk polarforskning. Forskningsisbrytaren Oden.
Bland de bästa i världen och en stolthet för svensk polarforskning. Forskningsisbrytaren Oden.Foto: Daniel Kihlström/TT
Johanna Alskog

Sjöfartverkets isbrytare Oden har två jobb i dag. Hon går som isbrytare i Östersjön på vinterhalvåret och används som forskningsfartyg för polarforskare i Arktis på sommaren. Som forskningsisbrytare är hon av världsklass, förklarar Polarforskningssekretariatets chef Katarina Gårdfeldt. I Europa till och med starkast av alla.

– Tyskland har Polarstern, men hon är något svagare, säger Katarina Gårdfeldt.

Men även en isbrytare av världsklass har ett bäst före-datum och Oden börjar närma sig pensionering. Regeringen och forskningsminister Matilda Ernkrans (S) har gett utredaren Tobias Krantz i uppdrag att se över hur svensk polarforskning ska ha tillgång till isbrytare även bortom Oden.

Polarforskningen behöver nytt fartyg

Katarina Gårdfeldt säger att om regeringen vill leva upp till sina formuleringar om Sveriges framstående forskning på området, då är ett nytt fartyg vägen framåt.

– Allt annat än ett nytt fartyg vore en direkt nedmontering av den svenska klimatforskningen kopplad till polarforskningen, säger hon.

Polarforskningssekretariatets vill se ett nytt fartyg som inte drivs med fossilt drivmedel och som är tillgängligt för expeditioner året runt.

– Att bara gå ut på expeditioner under samma period varje år, tre månader på sommaren, det är ju lite som att titta på en elefant genom ett sugrör, säger Katarina Gårdfeldt.

Andra alternativ, att hyra in sig på andra forskningsisbrytare eller att hyra ett fartyg, innebär antingen nackdelar eller direkta försämringar, enligt henne.

– Att hyra enstaka platser då och då, då handlar det om Polarstern, innebär att man får knö sig in. Att få tag i sådana sporadiska platser är dessutom bara en möjlighet för etablerade och meriterade forskare, säger Katarina Gårdfeldt.

Antarktis i sikte

Enligt uppdraget till Tobias Krantz ska lösningen innebära att svenska polarforskare får tillgång till en kraftfull forskningsisbrytare anpassad för att kunna nå Nordpolen och Antarktis. I dagsläget ligger forskningsexpeditioner till Antarktis utom räckhåll för Polarforskningssekretariatet, eftersom Oden är upptagen i Östersjön vintertid.

Skulle Sverige satsa på ett nytt forskningsfartyg, är intresset stort från institutioner runt om i världen att hyra in sig, enligt Gårdfeldt.

– Vi får ofta tacka nej till förfrågningar, vi kan lätt fylla hela året. Det skulle täcka årskostnaden för driften, säger hon. 

Senast den 30 juli i år ska Tobias Krantz lämna över sitt förslag till utbildningsdepartementet.

Om isbrytaren Oden

Byggdes 1989, ursprungligen tänkt för kommersiella uppdrag i Arktis.

Ägare: Sjöfartsverket

Gör: Isbrytare i Östersjön vintertid och forskningsisbrytare sommartid.

Nästa expedition: Synoptic Arctic Survey, till Norra ishavet sommaren 2021.

Meriter: 1991 nådde Oden Nordpolen, som första icke-atomdrivna fartyg. Har sedan dess har hon varit vid Nordpolen vid yt­terligare åtta tillfällen. Under fem säsonger har Oden även arbetat i Antarktis.

Väger: 13 000 ton.

Källa: Polarforskningssekretariatet och Sjöfartsverket

Nämnda personer

Katarina Gårdfeldt

Myndighetschef Polarforskningssekretariatet
fil. dr. miljövetenskap (Göteborgs uni. 2003)

Matilda Ernkrans

Riksdagsledamot (S), vice ordförande i EU-nämnden, ledamot i partistyrelsen
fil. kand i statskunskap och sociologi (Örebro uni., 2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00