Utan friskolorna blir det färre hantverkare, elektriker och undersköterskor

Antagningsbeskedet till gymnasiet har nu landat i många brevlådor. I Region Stockholm har i år ungefär 22 procent av eleverna valt ett yrkesprogram – en ökning som följer en nationell trend. Det är en positiv utveckling. Sverige behöver fler skickliga hantverkare, elektriker, undersköterskor, kockar och lastbilschaufförer. Alla som jobbar med utbildning, men även näringslivet, borde glädjas över att fler unga ser en framtid i dessa yrken.

Yrkesprogram läggs ned av kommunerna

Men tittar vi på Stockholm är verkligheten tydlig: det är framför allt friskolorna som driver yrkesutbildningarna. Många kommuner i länet har, under de senaste decennierna, lagt ner sina egna yrkesprogram. Orsakerna är flera – minskat elevunderlag lokalt, kostnadspress eller strategiska politiska beslut.

I dag går sex av tio elever som går ett yrkesprogram på skolor som drivs av fristående aktörer. Störst bland dessa är Academedia där 26 procent av eleverna går. Det kan jämföras med kommunala skolor där 15 procent av eleverna på ett nationellt program går på ett yrkesprogram. Det är alltså inte kommunerna i Stockholm, utan fristående skolor, som i praktiken står för den större delen av yrkesutbildning i regionen.

Underskatta inte yrkeshögskolans betydelse

Det betyder att utan friskolor som erbjuder yrkesprogram hade stora delar av regionen stått utan denna samhällsviktiga utbildning och detta är viktigt att säga rakt ut. För många elever betyder de fristående alternativen att de överhuvudtaget kan gå ett yrkesprogram, oavsett om det är bygg, fordon, vård och omsorg eller hotell och turism.

I dag går sex av tio elever som går ett yrkesprogram på skolor som drivs av fristående aktörer. 

På yrkeshögskolan ser vi en liknande utveckling. Många av de utbildningar som direkt svarar mot branschernas kompetensbehov drivs i dag av privata utbildningsanordnare. De är snabba på att ställa om, anpassa innehåll och samarbeta med näringslivet. Hela systemet med yrkeshögskola bygger dessutom på att olika aktörer, offentliga som privata, beviljas utbildningar utifrån arbetsmarknadens behov.

Fler behöver välja en yrkesutbildning

Vi behöver fler, inte färre, utbildningsplatser inom yrkesutbildning – både på gymnasiet och på eftergymnasial nivå. Ska vi klara kompetensförsörjningen i vården, byggbranschen och transportsektorn behöver vi en bred samverkan mellan kommunala huvudmän, friskolor, branscher och myndigheter.

Därför måste vi minska polariseringen i debatten om fristående aktörer. De offentliga och de fristående skolorna är inte varandras fiender. Vi har ett gemensamt ansvar att göra yrkesutbildningen så attraktiv och tillgänglig som möjligt för unga i Stockholm.

Det är dags att vi börjar prata om hur vi kan samarbeta för att fler ska vilja – och kunna – välja en yrkesutbildning. För Stockholm, och för hela Sverige, är det helt avgörande.