Prenumerera
Annons
Debatt

Utan fler utbildningsplatser faller regeringens skolbibliotekssatsning

Färre än hälften av landets barn och unga har tillgång till ett bemannat skolbibliotek, skriver debattörerna.
Färre än hälften av landets barn och unga har tillgång till ett bemannat skolbibliotek, skriver debattörerna.Foto: Ali Lorestani/TT
8 april 2025 kl. 04:00

F

Se undertecknarna i rutan nedan

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Anna Troberg
Ordförande DIK - facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor
Karen Nowé Hedvall
Prefekt Bibliotekshögskolan i Borås
Ulrika Centerwall
Lektor Bibliotekshögskolan i Borås
Fredrik Hanell
Prefekt Institutionen för kulturvetenskaper vid Linnéuniversitetet
Gabriella Nilsson
Prefekt Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet
Olof Sundin
Professor Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet
Linda Vikdahl Gunséus
Prefekt Institutionen för Historia och Samtidsstudier vid Södertörns högskola
Pamela Schultz Nybacka
Docent vid Södertörns högskola
Åse Hedemark
Prefekt Institutionen för ABM vid Uppsala universitet
Rickard Danell
Professor Sociologiska institutionen vid Umeå universitet

 

 

 

 

 

 

Snart skärps kraven på bemannade skolbibliotek, vilket är en mycket välkommen satsning för landets barn och unga. Men det finns ett problem: det saknas bibliotekarier. Nu måste regeringen ta nästa steg och tillföra resurser till utbildningarna i vårbudgeten så att platserna kan utökas. Annars riskerar reformen att falla platt.

Välkomna skärpningar i skollagen

Den 1 juli börjar en ny skollag gälla. Syftet är att stärka elevers tillgång till bemannade skolbibliotek av hög kvalitet. Kraven innebär bland annat att skolbiblioteken ska bemannas av utbildade bibliotekarier. Undantag får bara göras om det inte finns någon med rätt utbildning att tillgå.

I nuläget har färre än hälften av landets barn och unga tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Kvaliteten varierar kraftigt beroende på skola och var i landet eleven bor. Det finns med andra ord stora brister i likvärdigheten.

Därför är skärpningarna mycket välkomna. De kan få stora effekter för elevers läsförmåga, källkritiska kunskaper och möjlighet att stå emot desinformation, men också för deras generella lärande. I förlängningen är det en satsning på demokratin. Men det är komplexa frågor att lära ut. För att satsningen ska få effekt måste skolbiblioteken bemannas av dem som har dessa kompetenser – det vill säga personer med examen inom biblioteks- och informationsvetenskap.

Stor bibliotekariebrist

Här finns ett problem. Redan i dag råder det brist på bibliotekarier, arbetslösheten i gruppen har länge varit mycket låg. Läsåret 2023/24 tog 321 blivande bibliotekarier examen. Alla blir inte skolbibliotekarier, utan många får jobb på andra typer av bibliotek. Samtidigt är en fjärdedel av bibliotekarierna över 55 år. En stor grupp går i pension under de kommande åren och det utbildas allt för få för att täcka behoven. Det kommer att vara omöjligt att bemanna skolbiblioteken om inte utbildningsplatserna utökas kraftigt.

Det kommer att vara omöjligt att bemanna skolbiblioteken om inte utbildningsplatserna utökas kraftigt. 

För att de ska kunna bemannas på en rimlig nivå – där bibliotekarien kan utföra sitt uppdrag och har tid att stötta både elever och lärare – har fackförbundet DIK en riktlinje om en bibliotekarie på heltid per 300 elever i grundskolan och en per 400 elever i gymnasiet.

För att nå dit saknas fler än 2 000 bibliotekarier (heltidstjänster). Vill regeringen bemanna skolbiblioteken med lika många bibliotekarier som på de skolor som i dag har bemannade skolbibliotek saknas fortfarande ungefär 1 300 bibliotekarier, enligt uträkningar från Magasin K baserat på Kungliga bibliotekets statistik. Det här känner regeringen till.

Högt söktryck till biblioteksutbildningar

Vi har länge påtalat problemet för regeringen och utbildningsdepartement, och kommit med förslag på lösningar. Utbildningsanordnarna vill gärna utöka utbildningsplatserna och söktrycket till biblioteksutbildningarna är högt. Men det krävs mer resurser.

Snart presenterar regeringen sin vårbudget. Det är ett ypperligt tillfälle att visa att den menar allvar med skolbibliotekssatsningen genom att tillföra resurser till lärosätena med bibliotekarieutbildning. Regeringen och riksdagen har tagit det första steget i en otroligt viktig satsning genom att skärpa lagkraven. För att reformen inte ska bli ett tomt löfte måste de nu ta nästa steg, och vi hjälper gärna till.

Artikeln är skriven av

F

Fackförbundet DIK samt företrädare för Sveriges biblioteksutbildningar

Se undertecknarna i rutan nedan

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026