"Universitet och högskolor behöver ett digitalt högskolepedagogiskt lyft"

DEBATT. Regeringen och lärosätena måste vidta åtgärder för att skapa ett digitalt högskolepedagogiskt lyft som bidrar till höjd kvalitet på undervisningen och näringslivets kompetensförsörjning. Det skriver Svenskt näringsliv och Sveriges förenade studentkårer.

Placeholder image
"Redan innan coronapandemin var läget ansträngt för landets högskolelärare och studenter. Sverige har i dag lägst antal lärarledda timmar i hela Europa." Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

För ett år sedan tvingade coronapandemin fram en snabb omställning för svenska universitet och högskolor och på under en vecka blixtdigitaliserades högre utbildning i Sverige. Campusförlagd utbildning omvandlades till ett digitalt format, så kallad ”emergency remote teaching”.

Samtliga debattörer

Magnus Wallerå
Avdelningschef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt näringsliv
Ulrika Wallén
Policyexpert för högskolepolitik, Svenskt näringsliv
Simon Edström
Ordförande, Sveriges förenade studentkårer
Linn Svärd
Vice ordförande, Sveriges förenade studentkårer

Överlag har studenterna varit nöjda med övergången, enligt undersökningar från Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Centrala studiestödsnämnden (CSN). Landets lärare och lärosätesledningar ska ha ett stort tack för det arbete som lades ner för att utbildningar skulle kunna fortsätta fungera. Sveriges starka digitala infrastruktur har också varit en viktig framgångsfaktor i denna omställning.

Det digitala är avgörande

Flera sidor av digitaliseringen är positiva och bör bestå även efter att Sverige återgått till ett normalläge efter pandemin. Möjlighet till distansundervisning skapar större tillgänglighet och flexibilitet. Digital undervisning är också avgörande för att kunna utveckla effektiv fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma, det så kallade livslånga lärandet. Ett behov som har ökat till följd av strukturomvandlingen på arbetsmarknaden.

Sverige har nu en god möjlighet att agera och bli ledande i Europa med skapandet av en stark digital högskolesektor, men vi är inte där än.

Pedagogisk utvecklingen tappas

Coronapandemin har varit ett faktum i över ett år och det som var acceptabelt i början av pandemin är inte långsiktigt hållbart. Vi ser hur arbetsbelastningen för lärare på högskolan ökat och avsaknaden av nationella och lokala stödstrukturer tvingar många lärare att uppfinna hjulet på nytt.

Den högskolepedagogiska kompetensutvecklingen prioriteras inte, utan tappas bort till förmån för lärosätenas andra uppdrag. Det var redan innan pandemin stora skillnader i digital kompetens bland svenska lärosäten och dessutom är kompetensen om digitalisering ojämnt fördelad bland de undervisande lärarna enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).

Ökad stress och social isolering

Samtidigt har vi en studentgrupp som mår allt sämre. En studie från SFS visar att studenternas psykiska ohälsa och ensamhet har ökat under pandemin och studenterna upplever även att deras resultat försämrats. Även CSN:s undersökning visar på ökad psykisk ohälsa som kan förklaras av pandemin. Andelen som mår dåligt eller mycket dåligt har ökat, från 5 procent under 2017 till 14 procent under 2020. 24 procent upplever svåra besvär av ängslan/oro/ångest medan 12 procent har svåra besvär av nedstämdhet eller depression.

Många studenter upplever en ökad stress, social isolering och ensamhet vid online-undervisning. Detta styrks av en internationell utblick som Svenskt näringsliv gjort, som visar att online-studenter innan pandemin hade lägre genomströmning jämfört med andra studenter.

Strategier saknas i Sverige

Länder som haft god beredskap, vad gäller såväl teknik och infrastruktur som kunskap, har klarat av omställningen till distansundervisning bättre än andra länder. Om omställningen inte fungerar väl så riskerar genomströmningen att minska och etableringsåldern att öka. Detta leder i förlängningen till försämrad kompetensförsörjning och lägre livsinkomster.

Långvariga problem med psykisk ohälsa kan dessutom ha konsekvenser som sämre studieresultat, sämre yrkesberedskap och minskad professionalitet i yrket. Därför har länder som Australien, Tyskland, Irland och Storbritannien tagit fram riktlinjer och strategier för att motarbeta psykisk ohälsa bland studenter och för att främja utbildningskvaliteten under pandemin. Detta saknas i Sverige.

Utvecklingsenheterna mäktar inte med

Redan innan coronapandemin var läget ansträngt för landets högskolelärare och studenter. Sverige har i dag lägst antal lärarledda timmar i hela Europa. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har av regeringen fått i uppdrag att följa upp konsekvenserna av coronapandemin för högskolan. Där ingår att studera effekterna på studenternas resultat och undervisningens kvalitet. Denna uppföljning är angelägen och måste leda till åtgärder.

Tidigare utredningar från UKÄ och ESO har pekat på behovet av nationella stödinsatser för att främja högskolepedagogisk utveckling, bland annat för kompetensutveckling av högskolelärare. I dag är det uppenbart att de högskolepedagogiska utvecklingsenheter som finns inte mäktar med att både stödja lärarnas pedagogiska och digitala utveckling.

Åtgärder

Svenskt näringsliv och Sveriges förenade studentkårer anser att regeringen och lärosätena bör vidta följande åtgärder:

  1. Satsa på högskolepedagogiken. Kvaliteten på undervisningen är avgörande för både studenter och näringsliv och därmed samhället.
  2. Genomför ett digitalt kompetenslyft för lärare i högskolan.
  3. Ta fram en nationell strategi och expertråd för att motverka psykisk ohälsa bland studenter

En högskoleutbildning av god kvalitet är avgörande för studenternas lärande och företagens kompetensförsörjning och behovet av digital kompetens har blivit tydlig under pandemin. Kan Sverige komma väl rustad ut efter krisen med välmående och högpresterande studenter, goda förutsättningar för lärande och en hög utbildningskvalitet, så kommer det stärka Sverige som konkurrenskraftig kunskapsnation.

Nämnda personer

Simon Edström

Tidigare ordförande, Sveriges förenade studentkårer
Civilingenjör farkostteknik (KTH 2020)

Magnus Wallerå

Senior rådgivare Centerpartiet
Lärare i idrott och hälsa och biologi (Umeå uni. 1993)

Linn Svärd

Ordförande Sveriges förenade studentkårer
Masterexamen i konsthistoria (Uppsala uni. 2020)
Se alla personer

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor