Ungdomars tillit till samhället sjunker

Både ungdomars kunskaper och tillit till samhällsinstitutioner och andra människor sjunker, visar den senaste ICCS-mätningen. Undersökningen genomförs internationellt på ungdomar i åttonde klass och mäter kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor.
Jämfört med mätningen 2016 har kunskapsresultaten sjunkit i Sverige. Men jämfört med de andra länderna som deltagit i mätningen hamnar Sverige på andra plats.
– En viktig del av skolans uppdrag handlar om att rusta barn och elever för ett aktivt deltagande i vårt demokratiska samhälle. ICCS 2022 visar att svensk skola är bra på det, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, som förklarar nedgången i kunskapsresultaten som en konsekvens av pandemin.
Poängen från mätningen 2016 syns inom parentes.
- Taiwan: 583 (581)
- Sverige: 565 (579)
- Danmark 556 (586)
- Polen: 554 (-)
- Estland: 545 (546)
- Kroatien: 531 (531)
- Norge: 529 (564)
- Italien: 523 (524)
- Spanien: 510 (-)
- Litauen: 509 (518)
- Nederländerna: 508 (523)
- Frankrike: 508 (-)
- Slovenien: 504 (532)
- Slovakien: 501 (-)
- Lettland: 490 (492)
- Malta: 490 (491)
- Rumänien: 470 (-)
- Serbien: 464 (-)
- Cypern: 459 (-)
- Brasilien: 457 (-)
- Bulgarien: 456 (485)
- Colombia: 452 (482)
Sjunkande tillit
Sedan 2016 har svenska ungdomars tillit för domstolar, regering, riksdag, sociala medier och polisen sjunkit. Men även här ligger Sverige högt ur ett internationellt perspektiv.
– Ur ett internationellt perspektiv så har svenska elever högre förtroende för de här samhällsbärande institutionerna. Det är bra, men det har ju sjunkit något, säger Peter Fredriksson och fortsätter:
– Skolan speglar en samhällsutveckling där vi kan se att förtroendet för olika samhällsinstitutioner minskar.
Särskilt stor är nedgången i förtroendet för andra människor. Sedan 2009 har förtroendet minskat med 26 procentenheter bland ungdomar.
I en tid med så många olika kriser och hot så påverkas tilliten till samhället och makthavare.
– Det är oroväckande, men man kan säga att det speglar en samhällsutveckling. Vi ser en ökad polarisering i samhället och vi ser ett vi och dem-perspektiv.
– Ska vi ha en demokrati så vill det till att människor ska lita på varandra. Tillit till andra människor är en väldigt betydelsefull del i en väl fungerande demokrati.
Många hot
Vad det är som gör att tilliten sjunker är svårt att peka ut enligt Peter Fredriksson. Men en förklaring är de kriser som påverkar omvärlden.
– Vi antar att den oro som finns i världen är en förklaring. Vi kan se att elever med utländsk bakgrund har en mindre tillit till olika institutioner. Det är krig i Europa, människor flyr, klimathot. Allt det där tror jag påverkar elever och på olika sätt kan det också påverka deras tillit till vuxenvärlden och till dem som bestämmer.
– Det är nog rimligt att anta att i en tid med så många olika kriser och hot så påverkas tilliten till samhället och makthavare.














