Undermåligt att svenska studenter får så lite lärarledd tid

Den 10 december fick 263 627 personer sitt antagningsbesked. Det kan vara ett av de viktigaste beskeden i en individs liv. Det har blivit ännu viktigare i takt med den höga arbetslösheten. Statistik från UHR visar att rekordmånga sökte en utbildning till våren 2026, en ökning med 4,6 procent från redan höga nivåer i fjol.

Bara tio timmars undervisning i veckan

Verkligheten som de nya studenterna möter vid terminsstart är dock långt från det många förknippar svensk högre utbildning med. I dag har svenska studenter näst lägst lärarledd tid i Europa. I snitt har de tio timmars undervisning, men vissa utbildningar har så lite som fyra till fem timmar lärarledd tid i veckan. Trots att tid tillsammans med läraren är grunden för en bra utbildning.

Den låga lärarledda tiden påverkar både utbildningskvaliteten och studenternas möjligheter att få en djupare förståelse för sina studier. Samtidigt lägger studenterna mest tid på självstudier i Europa. Det handlar alltså inte om att svenska studenter är lata, tvärtom.

Ge mer pengar till den högre utbildningen

Allt för ofta är det resursbristen som styr i stället för studenternas och samhällets behov och efterfrågan. Generellt så är det ett högt söktryck, men med färre utbildningar och platser. Till exempel har antalet sökande till vårdutbildningar ökat med 18 procent från vårterminen 2025 till vårterminen 2026 samtidigt som andelen som antas minskar. Det här trots att vårdutbildade räknas till bristyrke.

Allt för ofta är det resursbristen som styr i stället för studenternas och samhällets behov och efterfrågan.

Resurstilldelningen behöver stärkas så att studenternas efterfrågan och samhällets behov kan prioriteras, och den lärarledda tiden och utbildningskvaliteten kan öka. Annars kommer svensk utbildningskvalitet och konkurrenskraft att gå förlorad i takt med att urholkningen fortsätter.

13 miljarder kronor saknas

SFS vill belysa tre brister i svensk högre utbildning som direkt påverkar de nya studenterna som får sina antagningsbesked.

• Studenter förväntar sig en bra utbildning, inte rekordlåg lärarledd tid och resursbrist på utbildningarna.
• Svensk konkurrenskraft och kvalitet i högre utbildning riskerar att gå förlorad efter år av underfinansiering och bristfällig resurstilldelning.
• Finansieringen till lärosätena behöver öka för att säkerställa kvaliteten på landets utbildningar.

Det är undermåligt att svenska studenter får näst lägst lärarledd tid i hela Europa. Det är en konsekvens av att det saknas 13 miljarder kronor i högre utbildning i dag jämfört med 90-talet, enligt siffror från fackförbundet SULF.

Sverige riskerar att tappa status som kunskapsnation. I slutändan är det studenterna som hamnar i kläm. Svenska studenter förtjänar och förväntar sig konkurrenskraftig och resursstark utbildning när de får sina antagningsbesked. De förtjänar bättre än urholkade utbildningar och lärarledd tid i Europas bottenliga.