Ta fram nya riktlinjer för skärmar i förskolan
Trenden med digitalisering i förskolan måste brytas till förmån för samspel, lek och fysiska aktiviteter. Det skriver Åsa Nilsson Söderström, vice ordförande (L) Stockholms stads förskolenämnd.
Åsa Nilsson Söderström
Vice ordförande (L) Stockholms stads förskolenämndBarns skärmberoende är på väg att bli ett folkhälsoproblem. Det leder till psykisk ohälsa och tränger ut sömn, social samvaro och rörelse. I förra veckan presenterade Folkhälsomyndigheten därför nya rekommendationer för barns skärmtid. Rekommendationerna är i linje med de som tidigare framförts av WHO och Sveriges barnläkarförening – ingen skärm alls för barn under två år, och max en timme om dagen för barn upp till fem år.
Bryt digitaliseringstrenden
Med de rekommendationerna i ryggen måste hela samhället nu vidta åtgärder för att skydda våra barn och hjälpa dem att navigera i en digital tid. I detta sammanhang har förskolan ett särskilt viktigt ansvar.
Sex av tio förskollärare svarar i en undersökning att de introducerar digitala verktyg, exempelvis surfplattor, redan från ett års ålder.
Förskolan ska vara en plats där barn får möjlighet att börja utforska världen, få sina första vänner och utveckla sina emotionella färdigheter. Men när digitaliseringsivern har svept över Sverige har de här kunskaperna fått stå tillbaka. Paddor och skärmar i förskolan riskerar att distrahera barnen från interaktionen med pedagoger och med andra barn. Lärandet och det sociala samspelet blir lidande. Trenden med digitalisering i förskolan måste brytas till förmån för samspel, lek och fysiska aktiviteter.
Skärmarnas negativa effekter på barns hälsa är väldokumenterade. Det handlar om påverkan på sociala och fysiska färdigheter, men också sömnen blir lidande. När sömnen störs får det i sin tur effekter på förmågan att lära sig.
Skärmarna försämrar språket
Hjärnforskaren Sissela Nutley har konstaterat att ju tidigare skärmar introduceras och ju mer de används, desto sämre språkutveckling får barnen. Det finns också forskning som visar att barnen blir mer stillasittande, ägnar sig mindre åt fri lek och har färre interaktioner med varandra och pedagogerna.
Undersökningar visar att variationen är stor när det gäller hur ofta barn använder digitala verktyg på förskolan och från vilken ålder. Sex av tio förskollärare svarar i en undersökning att de introducerar digitala verktyg, exempelvis surfplattor, redan från ett års ålder. Detta är helt i strid med Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer.
Trots bristen på kunskap kring hur skärmar används i våra förskolor visar den rödgröna majoriteten i Stockholm inget som helst intresse för att studera närmare hur situationen ser ut i Stockholms förskolor. De vill inte heller ta fram några riktlinjer för skärmanvändning i förskolan.
Förskolans läroplan innehåller i dag ett krav på att digitala verktyg ska användas i utbildningen. Det är glädjande att regeringen nu ser till att detta krav tas bort. Självklart ska förskolans verksamhet vara i linje med forskningen om lärande, utveckling och barns hjärnor, och ta Folkhälsomyndighetens rekommendationer i beaktning.
Gör förskolan skärmfri
Liberalernas bedömning är att de allra flesta barn under fem år redan använder skärm i hemmet, och ofta uppnår den maxtid som Folkhälsomyndigheten nu rekommenderar. Därför menar vi att det inte finns någon anledning att barn ska använda digitala verktyg i förskolan och jobbar för en skärmfri förskola.
All forskning visar att barn behöver röra sig mer och utveckla sin motorik. Det viktiga sociala samspelet får inte heller glömmas bort. Förskolan måste vara en verksamhet av högsta pedagogiska kvalitet.
Vi kräver därför tydliga riktlinjer för användningen av digitala verktyg i förskolorna i Stockholms stad. Självklart ska riktlinjerna vara i linje med Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer, och även ta hänsyn till den tid barn använder skärm i hemmet.