Debatt

Svantorp (S): Ta itu med friskolereformen för att hantera religiösa friskolor

DEBATT. Självklart ska skolan handla om kunskap, inte om religiös fostran. Men ska vi på allvar öka det offentligas kontroll av religiösa friskolor måste vi också göra upp med de avregleringar Moderaterna drev igenom på 90-talet, skriver Gunilla Svantorp (S). 

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Gunilla Svantorp (S)
Ordförande, utbildningsutskottet


I januari 2020 överlämnades betänkandet Nya regler för skolor med konfessionell inriktning till regeringen, ett förslag som nu är ute på remiss. Det är ett förslag som föregåtts av en lång rad avslöjanden och som äntligen tar itu med en rad avarter inom det svenska skolsystemet.

De senaste åren har vi bland annat sett exempel på skolor som i religionens namn separerat flickor och pojkar, knappt undervisat om sex- och samlevnad och jämställt evolutionen med skapelsemyter. Vi har kunnat läsa om lärare som fördömt homosexuella och hur IS-återvändare fått anställning i skolan. Det är helt oacceptabelt.

Läs också

Stopp för nyetableringar

För mig som socialdemokrat är det självklart att varje unge i svensk skola ska vara fri att forma sin egen uppfattning och framtid. Skolan ska handla om kunskap – inte religiös fostran. Därför är jag glad att vi tack vare januariavtalet nu kan föreslå ett stopp för nyetableringar av skolor med konfessionell inriktning, men också att vi förstärker kontrollen av befintliga skolor.

Stärka efterlevnaden

Samtidigt som fristående aktörer fick en rad rättigheter att bedriva skolverksamhet med samma finansiering som kommunala skolor, ålades man inte samma ansvar, skyldigheter och krav på insyn.

Gunilla Svantorp (S)
Ordförande, utbildningsutskottet

Förutom ett etableringsstopp av nya konfessionella friskolor, förtydligar förslaget att inget barn ska tvingas delta i religiösa inslag mot sin vilja. Genom att tydligare definiera vad som är undervisning respektive utbildning, föreslås också tydligare avgränsningar för när religiösa inslag alls ska vara tillåtna.

Undervisningen, lite förenklat det som sker i klassrummet, ska enligt skollagen vara fri från konfessionella inslag. Här ser jag att förslaget kan förstärka efterlevnaden av förbudet mot konfessionella inslag i undervisningen.

Skolan blev marknad

Gunilla Svantorp (S)
Gunilla Svantorp (S) Foto:

Förslaget innebär flera kraftiga steg för att säkerställa att skolans fokus ska vara våra barns kunskap, bildning och möjligheter. Inte religiös fostran. Samtidigt finns det andra avarter i det svenska skolsystemet som förslaget inte tar itu med. För om vi på allvar ska öka de offentligas kontroll och insyn av religiösa friskolor, måste vi också göra upp med många av de avregleringar av skolan som Moderaterna drev igenom på 90-talet.

Med friskolereformen 1992 blev det svenska skolsystemet en marknad. Men samtidigt som fristående aktörer fick en rad rättigheter att bedriva skolverksamhet med samma finansiering som kommunala skolor, ålades man inte samma ansvar, skyldigheter och krav på insyn.

Baksmällan kom först några år senare i form av sjunkande kunskapsresultat, bristande likvärdighet, lärarflykt och enorma vinstutdelningar till friskolekoncerner.

Motverka oseriösa företag

Försvararna av moderaternas marknadsreformer, som gjorde svensk skola till en av de mest avreglerade i världen, brukar nu hävda att det räcker att tydliggöra regelverken och att göra fler inspektioner. Samma försvarare brukar dock vara kraftigt emot att det offentliga ges utökad möjlighet till insyn och kontroll i dessa verksamheter.

Den skärpta ägar- och ledningsprövning som infördes från januari 2019 var ett viktigt steg på vägen men ett fortsatt arbete behövs för att motverka att oseriösa skolföretag kan fortsätta sin vinstjakt bortom det offentligas insyn och kontroll.

Fokus på kunskap

Jag vill att varenda unge i svensk skola ska ges goda möjligheter att forma sin uppfattning och sin framtid. Det är då avgörande att skolans fokus ligger på kunskap och bildning. Inte vinstjakt eller religiös påverkan. Men då måste vi också förstärka det offentligas insyn och kontroll av skolor som missköter sig.

Nämnda personer

Gunilla Svantorp

Riksdagsledamot (S), trafikpolitisk talesperson
Fil. mag i pedagogik, svenska och statsvetenskap (Karlstads uni., 2011), folkhögskolelärare (Linköpings uni., 2009)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00