Friskolornas riksförbund: Släpp idén om etableringsstopp

Populism testas först när den möter verkligheten. I och med betänkandet av regeringens utredare Lars Arrhenius kom vi ett steg närmare ett test vad gäller förbud mot nya konfessionella, slarvigt kallat religiösa, friskolor.

Extrem debatt

Debatten om konfessionella skolor är het och engagerar väldigt. Argumenten bottnar inte sällan i känslor och nidbilder snarare än fakta. Så tyvärr även de politiska förslagen.

Sverige sticker ut internationellt genom sin låga andel konfessionella skolor. I länder som Storbritannien är runt en tredjedel av skolorna konfessionella och i Belgien och Nederländerna går till och med en majoritet av eleverna i konfessionella skolor.

Sverige har också av tradition en extrem debatt om människors religiositet, ofta präglad av idén om frihet från, snarare än rätten till, en religion.

Underminerar rättssamhället

Risken med etableringsstopp är dessutom att väl fungerande skolor inte kan växa och att barnen i stället hamnar på kommunala skolor med långt värre problem.

Ulla Hamilton
Friskolornas riksförbund

Från Friskolornas riksförbund har vi varit tydliga från början. Det finns enskilda skolor som haft problem, men det har systemet fångat upp och åtgärdat.

Att förbjuda en hel kategori skolor baserat på enskilda problem är däremot varken rättssäkert, i enlighet med konventioner, eller genomförbart. Det underminerar i förlängningen tolerans, individens frihet och rättssamhället.

Välkomna förslag

Från början handlade den statliga utredningen också om en kartläggning och eventuellt skärpta krav. Men i och med januariöverenskommelsen fick utredaren dessutom i uppgift att ta fram förslag på ett etableringsstopp av nya konfessionella skolor.

Utredningen är det inget fel på. En gedigen genomgång av internationellt och nationellt regelverk. Det är välkommet med utredarens förslag på anmälningsplikt om skolors inriktning. Det är också tydligt att det behövs förtydliganden kring vad som menas med konfessionella inslag.

Skapar diskriminering 

Men så detta med etableringsstopp. Eftersom etableringsstopp varit en beställningsprodukt utan egentlig möjlighet att föreslå något annat än just ett stopp, får man läsa konsekvensanalysen noga.

Invändningarna är flera och tunga. Att förslaget riskerar bryta mot den grundlagsskyddade näringsfriheten och mot EU-rätten är illa nog. Men det kanske mest uppenbara problemet handlar om Europakonventionen och sunt förnuft. Nämligen att förbud mot bara framtida etableringar skapar en diskriminering.

Långt värre problem

I dagens läge finns nämligen bara tre religioner representerade bland de konfessionella skolorna: kristendom, judendom och islam. Med detta förslag blir det i praktiken en begränsning av vilken livsåskådning som får avspeglas i skolan.

Utbildningsministern var tydlig med att de ska lägga fram förslag så länge det inte bryter mot konventioner, men jag har svårt att se att detta godkänns av Europadomstolen.

Risken med etableringsstopp är dessutom att väl fungerande skolor inte kan växa och att barnen i stället hamnar på kommunala skolor med långt värre problem. Dåliga skolresultat är ju en grogrund för extremism och många andra samhällsproblem, det visar forskning.

Rimmar illa med värdegrunden

Enligt styrdokumenten för skolan ska skolan genom sitt demokratiska uppdrag främja ett skolklimat där alla elever känner sig trygga och respekterade. Etableringsstopp rimmar illa med denna värdegrund.

Många konfessionella skolor har i dag elever med olika trosinriktningar. De bedriver sin verksamhet baserad på värdegrunden varje dag, med respekt för regelverket. Hur ska januaripartierna förklara för dessa elever att deras skola inte får växa, att andra skolor som har samma syn inte ska få starta?

Släpp idén

Nej, släpp nu idén om etableringsstopp. Enda rimliga vägen framåt, av principiella och realistiska skäl, är att tydliggöra regelverket och göra bättre inspektioner av enskilda fall.