Debatt

Svantorp (S): Barnen är värda enighet och långsiktighet

DEBATT. Det är ett misslyckande när elevers bakgrund spelar allt större roll för resultaten i skolan. Sveriges utbildningspolitiker måste våga diskutera vilka systemförändringar som krävs, skriver utbildningsutskottets ordförande Gunilla Svantorp (S).

Kristina Axén Olin (M), Gunilla Svantorp (S) och Roger Haddad (L) vid utbildningsutskottets möte i riksdagen den 10 september 2020.
Kristina Axén Olin (M), Gunilla Svantorp (S) och Roger Haddad (L) vid utbildningsutskottets möte i riksdagen den 10 september 2020.Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Gunilla Svantorp (S)
Ordförande, utbildningsutskottet


I en tid när debatter om skolans framtid urartar till känslostormar, misstänkliggöranden och popcornpolitik på Twitter, vill jag återta debatten till vad den borde handla om: hur skolan kan lyckas med uppdraget att förmedla kunskaper, bildning och att skapa möjligheter för alla barn och unga.

Ett misslyckande

Om vi utgår från Skolverkets fakta om att nästan 16 500 elever saknade behörighet till ett nationellt program och att andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram konsekvent är högre bland elever som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Så jämför vi det med elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå och att andelen behöriga är högst bland elever med två föräldrar födda och uppväxta i Sverige så inser vi att vi har en hel del att jobba med.

Likvärdigheten står och stampar och vi misslyckas med ett av skolans viktigaste uppdrag, det kompensatoriska som handlar om att se till att alla barn får rätt förutsättningar att lyckas i skolan. När elevers bakgrund spelar allt större roll för resultaten är det rent av ett misslyckande.

Det är orimligt att det skolsystem som i grunden styr svensk skola i dag är resultatet av en rad hastigt genomförda och undermåligt utredda förslag som drevs igenom av Moderaterna på 90-talet.

Gunilla Svantorp (S)
Ordförande, utbildningsutskottet

Tre vägval kommer avgöra vilka möjligheter barn kommer att få i skolan framöver.

Attrahera bästa lärarna

Det första vägvalet handlar om vilka prioriteringar vi kommer att göra för att öka kunskapsresultaten, likvärdigheten och lyckas med det kompensatoriska uppdraget.

Gunilla Svantorp (S).
Gunilla Svantorp (S). Foto: Riksdagen

Vi socialdemokrater anser att staten behöver ta ett ökat ansvar både för styrning och finansiering av skolan. Mer resurser behöver gå till de barn som behöver det mest och här vill vi fortsätta öka likvärdighetsbidraget. Genom högre lärarlöner i skolor i utsatta områden vill vi attrahera de bästa lärarna till att undervisa de elever som behöver det mest. Och självklart är de generella statsbidragen till kommunerna en viktig faktor som rätt använda redan gör, och kommer fortsätta göra, stor skillnad.

Aktiebolagens närvaro

Det andra vägvalet handlar om vilka förändringar på systemnivå som kommer göras för att vi ska kunna bryta skolsegregationen. Det räcker inte med att lappa, laga och skjuta till mer pengar. Skolsegregationen måste brytas och skolan ska återigen bli en plats där barn med olika erfarenheter och bakgrunder möts.

I linje med Likvärdighetsutredningens förslag behöver skolvalet moderniseras så att det blir fritt och rättvist. Kötid ska inte vara ett urvalskriterium. Fler partier måste på allvar fundera på vad marknadiseringen av skolan, som närvaron av aktiebolag med vinstsyfte, faktiskt innebär för den svenska skolan. Fler än vi borde fundera över den konkurrens om elever som därmed sker och som undergräver viktig och nödvändig samverkan runt elever.

Barnen är värda enighet

Det tredje vägvalet handlar om vikten av att vi med politiska uppdrag fattar beslut grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Riksdagen har decenniers tradition av att inrätta beredningar runt frågor där långsiktighet är i fokus och där beslut behöver hålla över flera mandatperioder. Det är dags att skolan får en sådan beredning.

Om ledamöter från riksdagens alla partier möts tillsammans med forskare och sakkunniga med fokus på kunskapsinhämtning borde nödvändiga beslut kunna förankras och fattas i politisk enighet på ett helt annat sätt än det vi ser i dag. Barnen är värda enighet och långsiktighet.

M:s 90-talspolitik

Sveriges utbildningspolitiker måste våga diskutera vilka systemförändringar som krävs för att bryta skolsegregationen, skapa jämlikhet och likvärdighet.

Det är orimligt att det skolsystem som i grunden styr svensk skola i dag är resultatet av en rad hastigt genomförda och undermåligt utredda förslag som drevs igenom av Moderaterna på 90-talet.

Vi måste göra om skolsystemet så att det ger alla barn goda möjligheter i livet och det är alla partiers ansvar att detta sker.

Nämnda personer

Gunilla Svantorp

Riksdagsledamot (S), trafikpolitisk talesperson
Fil. mag i pedagogik, svenska och statsvetenskap (Karlstads uni., 2011), folkhögskolelärare (Linköpings uni., 2009)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00