Svantesson: Det är sjukt många riktade statsbidrag
KOMMUNER. Effektiviteten i kommunerna är låg och det är stora skillnader mellan kommunerna. De riktade statsbidragen är en del av problemet menar Elisabeth Svantesson (M).
Mattias Croneborg
Tidigare chefredaktör och ansvarig utgivareRekommendationer till kommunerna från Svenskt näringsliv
- Ökad transparens gentemot brukarna av kvalitetsresultat inom vård, skola och omsorg
- Skarpa incitament mot skattehöjningar
- Underlätta för entreprenörskap i välfärden
- Anpassa lagstiftningen till teknikutvecklingen
- Öppna för försöksverksamhet
- Ökat statligt ansvar för infrastruktur
- Ökat statligt ansvar för skolan
Detta uppvisar effektiva kommuner:
- Tydlig målstruktur både för kommunen i stort och tydlig koppling till verksamheten
- En lyhörd politik med tydligt avgränsade mandat
- Budget som skapas i dialog med verksamheten och kommuniceras ut och in igen Uppföljningsrutiner
- Stabilitet och kontinuitet – både vad gäller personal och politik
Detta uppvisar ineffektiva kommuner:
- För många och orealistiska mål
- Otydlig beslutskedja – osäkerhet i organisationen, inte minst relationen politik/tjänstemän
- Budget utan verklighetsförankring
- Otydliga mål ger icke ändamålsenlig uppföljning
- Hög personalomsättning
– Det har blivit sjukt många riktade statsbidrag, sade Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, på ett seminarium som Svenskt näringsliv anordnade om effektiviteten i kommunsektorn.
Organisationen har släppt två studier som på olika sätt undersöker hur effektivt kommunerna jobbar. Genom att anta att alla kommuner kan jobba lika effektivt som den fjärdedel av kommunerna som jobbar bäst kommer organisationen fram till att den finns en besparingspotential på mellan 30 och 40 miljarder kronor.
Det är alltså stora skillnader mellan kommunerna och Svenskt näringsliv har försökt att hitta förklaringar till det. Men det var svårt. Visserligen kom man fram till att faktorer som skattesats, konkurrensutsättning och stram resurshushållning kan förklara skillnader i effektivitet mellan kommuner.
Så har studierna gjorts:
Analysen är rensad för strukturella skillnader. Både kostnader och kvalitet bedöms med hänsyn tagen till strukturella förutsättningar. De kommuner som ingår i en grupp föredömskommuner när kostnadseffektivitet och kvalitetsresultat vägs samman utgör jämförelsekommuner med hög relativ effektivitet. Besparingspotentialen beräknas genom att övriga kommuner bedöms kunna uppnå samma kostnadsnivå som genomsnittskostnaden för föredömskommunerna. Föredömskommuner är de 25 procent mest effektiva kommunerna (den översta kvartilen).
Utbildning
