SU-rektorn: Politiskt stöd nödvändigt för öppen vetenskap

Arbetet med en ny forskningspolitisk proposition pågår just nu och vi är många som med olika inspel pekat på viktiga fokusområden. Från Stockholms universitet vill vi framförallt lyfta fram behovet av en förstärkt finansiering av den nationella forskningsinfrastrukturen.

Sverige har gjort förutseende och, för ett litet land, mycket stora investeringar i forsknings-infrastruktur som Max IV, ESS och Scilifelab. Dessa infrastrukturer erbjuder enorma möjligheter för svensk forskning och utbildning i hela landet, för den svenska industrin och för att möta de stora samhällsutmaningarna så som de uttrycks i Agenda 2030.

Risk att kapital förstörs

Vetenskapsrådets finansiella utrymme för nationell forskningsinfrastruktur vid sidan av de stora investeringarna har krympt kraftigt, vilket till stor del beror på att kronans försvagning gjort Sveriges internationella åtaganden dyrare än beräknat.

Stockholms universitet understryker vikten av att det finansiella utrymmet för den nationella forskningsinfrastrukturen återställs. En förstärkning på minst 800 miljoner kronor per år krävs för att Sveriges avancerade potential på detta område ska kunna utnyttjas fullt ut och målen för forskningspolitiken uppnås.

Sammantaget kräver denna utveckling att e-infrastrukturen i Sverige kraftigt måste stärkas för att ta vara på möjligheterna och möta kraven på öppenhet och tillgänglighet.

Astrid Söderbergh Widding

Om medlen uteblir innebär det i praktiken en kapitalförstöring då tidigare investeringar i så fall underutnyttjas.

Höj statsanslaget

Därutöver behöver finansieringen av den fria forskningen garanteras dels genom att de statliga forskningsrådens fria forskningsmedel behålls på åtminstone samma nivå som i dag, dels genom att det direkta statsanslaget för forskning höjs.

En stark utveckling sker för närvarande även inom artificiell intelligens (AI), associerad med begrepp som maskininlärning och big data. Sverige har exceptionellt goda förutsättningar att utnyttja denna teknik tack vare våra unika nationella register.

Stöd från politiken

Utöver forskningsinfrastruktur, fria forskningsmedel och AI har Stockholms universitet pekat ut ytterligare områden som behöver lyftas i arbetet med att ta fram den nya forskningspolitiska propositionen.

Frågan om öppen vetenskap är till exempel helt central för det svenska forskarsamhället och ett område där Stockholms universitet varit drivande, framförallt när det gäller öppen tillgång till publikationer. Vi är övertygade om att den breda uppslutningen från lärosätena har bidragit till den omställning vi nu ser, även internationellt.

Men det är också viktigt med ett tydligt stöd från politiken i det omställningsarbetet. Sammantaget kräver denna utveckling att e-infrastrukturen i Sverige kraftigt måste stärkas för att ta vara på möjligheterna och möta kraven på öppenhet och tillgänglighet.

Långt perspektiv

Utbildning och forskning är till sin natur en långsiktig verksamhet. Planering och prioritering behöver därför göras utifrån ett långt perspektiv för att skapa förutsättningar för kontinuitet, förutsägbarhet och ömsesidig tillit i styrningen av lärosätenas verksamhet. 

Stockholms universitet välkomnar att regeringen vill se forskningspolitiken i ett tioårigt perspektiv.

Målet ligger fast

Vi anser även att målet för forskningspolitiken bör ligga fast, som det formulerades i samband med den förra forskningspolitiska propositionen: ”att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar Sverige står inför, både nationellt och globalt”.

Med en forskningsproposition som satsar på forskningsinfrastruktur, AI, öppen vetenskap och en stark forskningsbudget kan regering och riksdag säkra att dessa mål uppnås.