Studenthälsovården behöver mer än tillfälliga resurstillskott

Inför 2026 presenterade högskoleminister Lotta Edholm (L) och socialminister Jakob Forssmed (KD) regeringens satsningar på studenters psykiska hälsa. Två viktiga steg är höjda anslag till studenthälsovården och ett regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten. Det är välkommet med rejäla satsningar på studenthälsovården. Men utan tydligare styrning, krav och ett fungerande trygghetssystem riskerar satsningen att få begränsad effekt.

Studenter drabbas av stress och utmattning

Behovet är tydligt, studenter mår i snitt sämre än jämnåriga yrkesverksamma. Många studenter upplever stress och utmattning under studietiden. Studier kan vara påfrestande och leda till besvär som försvårar studierna. Studenthälsovården är ett av de viktigaste verktygen för att förebygga studieavbrott, sjukskrivningar och hälsobesvär som uppstår på grund av studierna. Att lärosätena har bra stöd med en fungerande studenthälsovård är helt avgörande.

Regeringens satsning på höjda anslag till lärosätenas studenthälsor uppgår till 22 miljoner kronor. Det kanske inte låter som jättemycket pengar med tanke på att satsningen gäller flera hundra tusen studenter. Men för lärosätena blir det nästan en fördubbling av anslagen till studenthälsovården. Anslagen för 2025 låg på ungefär 30 miljoner kronor fördelat på alla lärosäten.

Ge studenter bättre stöd

Parallellt med tillförda resurser så har Folkhälsomyndigheten ett regeringsuppdrag där myndigheten ska stärka och utveckla arbetet med studenters psykiska hälsa. I uppdraget ingår särskilt att stödja studenthälsovårdens proaktiva arbete. Med tanke på hur mycket pengar som nu går till studenthälsovården så finns det fler saker som kan förbättras.

Att lärosätena har bra stöd med en fungerande studenthälsovård är helt avgörande

• Reglera vilken kompetens som måste finnas på studenthälsovården. I dag varierar det stort, där vissa lärosäten har klinisk kompetens i form av läkare, sjuksköterskor och psykologer. Det stöd som studenthälsan kan ge bör inte variera för mycket. Studenter bör kunna förvänta sig en viss grundnivå av stöd oavsett vilket lärosäte man studerar vid.
• Ge lärosätena i uppdrag att regelbundet följa upp studenters psykiska hälsa på aggregerad nivå och redovisa resultaten. Då kan lärosätena anpassa sin studenthälsovård utifrån de problem som är vanliga på lärosätet. Exempelvis kan proaktivt arbete för att förbygga utmattning behövas om det är vanligt förekommande på lärosätet.
• Förbättra trygghetssystemen för studenter.Studenthälsovårdens arbete försvåras av brister i studenternas trygghetssystem. Studenter saknar möjlighet till deltidssjukskrivning och har 30 dagars karenstid. Färdiga förslag finns i SOU 2018:9, men de har ännu inte genomförts.

Resurstillskott räcker inte

Regeringens satsningar på studenters psykiska hälsa är angelägna och välkomna. Medel till studenthälsovården och regeringsuppdraget till Folkhälsomyndigheten är bra beslut. Men för att få långsiktig effekt krävs mer än tillfälliga resurstillskott. Studenthälsovården behöver tydligare nationell styrning och studenter ett trygghetssystem som håller vid ohälsa. Först då kan satsningarna bli en verklig helhetslösning.