Stenkvist (SD): Sluta dölj problemen med betygsinflation

SLUTREPLIK. Det är ett uppenbart problem när vissa kommuner sticker ut för att betygssättningen inte sker på rätt sätt. Malmös skolpolitiker borde ägna sig åt att lösa problemen i stället för att försöka dölja dem, skriver Robert Stenkvist (SD). 

Robert Stenkvist (SD)
Riksdagsledamot, utbildningsutskottet

Sara Wettergren (L) slår både in öppna dörrar samt har en del uppenbara sakfel i hennes replik till min debattartikel. Jag är dock lite förvånad över att det är just en liberal som väljer att replikera på min artikel om striktare betygssättning.

En av de jag förmodar verkligen skulle ställa högre krav på betygssättningen är Liberalernas förre partiledare, Jan Björklund. Men Liberalerna kanske har vridit kompassnålen några streck i skolpolitiken sedan Björklund avgick, vilket jag personligen skulle tycka är synd. Björklund hade faktiskt en del bra ingångsvärden i skolpolitiken.

Hjälper ingen

Wettergren skriver att det är ”eftersträvansvärt” att minska diskrepansen mellan resultat på nationella prov och betyg. Nu uttrycker sig regeringen lite skarpare i sin proposition Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala. Propositionen stipulerar att ”särskild hänsyn ska tas” till resultaten på de nationella proven vid betygssättning.

Detta just för att motverka betygsinflationen, som inte hjälper någon elev eller någon kommun, i alla fall inte i det långa loppet.

Enkel logik

Skillnaderna ligger ofta mellan skolorna som Wettergren skriver, men om någon kommun sticker ut negativt på ett signifikant sätt innebär ju det att just dessa kommuner har större problem eller fler skolor där betygssättningen inte sker på rätt sätt.

Det här är mycket enkel logik, och Malmös skolpolitiker kanske borde ägna sig åt att förbättra undervisningen och skolans förutsättningar i stället för att lägga ut dimridåer när någon pekar på uppenbara problem. Självklart finns det skolor i alla kommuner där betygen sätts på fel sätt, men Malmö och Botkyrka har större problem än många andra kommuner.

Glädjebetyg hjälper inte

Wettergren har rätt i att en förklaring till att bland annat Malmö har större differens mellan nationella prov och betyg är en högre andel elever med utländsk härkomst, det står ju till och med i RUT-rapporten jag hänvisade till i min första debattartikel.

Men dessa elever är inte hjälpta av glädjebetyg. När eller om de söker sig till högre utbildning kommer deras verkliga kunskapsnivå avgöra om de klarar kurserna, inte deras betyg. Vilket är poängen med hela denna debatt.

Störst skillnader

Som svar på direkt fråga från Wettergren valde jag att belysa ämnet matematik av tre skäl. Dels är det ett mycket viktigt ämne, dels är det i någon mening ett formativt ämne. Eleven har rätt eller fel, sällan nånting mitt emellan. Möjligheterna för läraren att ”tolka” svar är begränsade.

Dessutom har Wettergren rätt, det är i matematik skillnaderna är som störst, kanske just för att det till sin natur är ett formativt ämne. Men skillnaderna är tydliga även i svenska och engelska. Ja, till och med i svenska som andraspråk märks en skillnad mot riksgenomsnittet, där Malmö sätter högre betyg jämfört med resultaten på de nationella proven.

Lärare som larmat

Wettergren skriver att ”vi måste ha förtroende för lärarnas förmåga att bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett rättvisande sätt.” Jag vill informera om att det var lärare som larmade om problemen jag här tar upp. Det hade aldrig blivit en debattartikel om inte just lärare hade kontaktat mig om detta problem. Jag har också förtroende för lärarkåren, även när de slår larm om missförhållanden.

Frapperande skillnad

Slutligen så valde jag kommunerna i undersökningen för att få en spridd bild geografisk samt skillnad mellan stad, land och tätort. Mönstret att Malmö och Botkyrka har sämre korrelation mellan nationella prov och betyg återkommer dock om vi jämför med riksgenomsnittet i stället.

Skillnaden är frapperande hur mycket högre matematikbetyg det sätts i Malmö jämfört med riksgenomsnittet. Skillnaderna är lägre i ämnena engelska och svenska, men de finns där.

Beslutskedja: Betygssystemet ska främja kunskapsutveckling och betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

26/4
2018
19/8
2019
19/3
2020
7/4
2020
16/4
2020
24/4
2020
27/4
2020
15/6
2020
17/8
2020
17/8
2020
18/8
2020
25/8
2020
1/9
2020
10/11
2020
3/12
2020

Forrige artikel MSU Stockholm: Vår feministiska regering glömmer bort skolan MSU Stockholm: Vår feministiska regering glömmer bort skolan Næste artikel Transportföretagen: Slopa krav på fortbildning under krisen Transportföretagen: Slopa krav på fortbildning under krisen