Debatt

Replik: Vi måste ha förtroende för lärarnas förmåga att sätta betyg 

REPLIK. Det finns många förklaringar till varför elevers slutbetyg skiljer sig från resultaten på de nationella proven. I många fall är det rent av rimligt att betygen sätts högre, skriver Liberalernas Sara Wettergren, Malmö stad. 

Foto: Jessica Gow/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Sara Wettergren (L)
Skolkommunalråd, Malmö stad


I en debattartikel lyfter Robert Stenkvist (SD) det faktum att det är vanligare att elever får högre slutbetyg jämfört med resultaten i de nationella proven i årskurs nio. Han nämner bland annat Malmö som ett exempel på kommuner där detta förhållande är särskilt tydligt.

Läs också

Jag är helt enig med Robert Stenkvist om att det är eftersträvansvärt att minska diskrepansen mellan betyg och resultat på nationella proven. Grundskoleförvaltningen i Malmö har därför ett särskilt åtagande att närmare undersöka varför Malmö har en diskrepans vad gäller resultaten i matematik. I övriga ämnen utmärker sig inte Malmö avsevärt.

Robert Stenkvists skildring av problematiken är dock något ensidig.

Inte relevant

Om en elev har bristande kunskaper i svenska och kanske är mindre insatt i metodiken för de nationella proven, kommer sannolikt resultatet att påverkas.

Sara Wettergren (L)
Skolkommunalråd, Malmö kommun

I den rapport som Robert Stenkvist beställt från Riksdagens utredningstjänst jämförs åtta kommuner: Botkyrka, Danderyd, Hörby, Karlskrona, Malmö, Tierp, Vellinge och Västerås. Det är alltså i relation till dessa som Malmö och Botkyrka utmärker sig. Varför just dessa kommuner valts ut är oklart, men jag antar att det är i syfte att få fram tydliga kontraster.

Skolverkets statistik visar att det finns stora skillnader mellan kommunerna men framför allt mellan skolorna. I en kommun som totalt ligger på rikssnittet kan skillnaderna mellan skolorna fortfarande vara mycket stora. Det är denna betygsinflation som regeringen i proposition 2017/18:14 vill få bukt med. I det avseendet är det mindre relevant att jämföra kommuner.

Påverkar resultaten

Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö kommun.
Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö kommun. Foto:

I rapporten framgår också att skillnaden mellan kommuner kan bero på elevsammansättningen. Det är ingen nyhet att det i kommuner som Malmö och Botkyrka finns en hög andel elever med annat modersmål än svenska.

Om en elev har bristande kunskaper i svenska och kanske är mindre insatt i metodiken för de nationella proven, kommer sannolikt resultatet att påverkas. I övrig undervisning är det enklare att kompensera för dessa förutsättningar, vilket i sin tur kan resultera i ett högre betyg i förhållande till provresultat.

Bredare underlag för betyg

Det är till och med så att betygsresultaten generellt ska vara bättre än nationella prov. Detta då lärarna arbetar med eleverna utifrån resultatet på det nationella provet för att fylla igen upptäckta kunskapsluckor. Betygssättningen görs trots allt i slutet av terminen och då från ett bredare, mer aktuellt underlag. I år förutsätts lärarna kunna sätta adekvata betyg på eleverna trots att de nationella proven utgår på grund av coronasmittan.

Förtroende för lärare

Det är viktigt att lärare tolkar kunskapskraven på samma sätt, att det finns en samsyn kring provens vikt för bedömningen och att det inte finns några hinder att uppnå likvärdig bedömning.

Men vi behöver samtidigt ha förtroende för lärarnas förmåga att bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett rättvisande sätt. Detta är en kompetens vi inte varken kan eller bör mäta fullt ut. Vi kan heller inte bortse från att svenska kommuner har mycket olika förutsättningar.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten:

Stenkvist (SD): Kommunerna bryter mot lagen i betygsättningen

Det är vanligare att elever får högre slutbetyg än vad som motsvaras av resultat på de nationella proven. Botkyrka och Malmö har så pass dålig korrelation mellan de två att man med fog kan påstå att kommunerna inte följer lagen helt enkelt. Det skriver Robert Stenkvist (SD).


Nämnda personer

Robert Stenkvist

Riksdagsledamot (SD), ledamot i utbildningsutskottet
Fritidspedagog (Mittuniversitetet)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00