Stenkvist (SD): Kommunerna bryter mot lagen i betygsättningen

I mina kontakter med lärare har dessa slagit larm om allvarliga brister i korrelationen mellan betyg och resultat i de nationella proven.

Bakgrunden till den interpellation jag ställde till utbildningsminister Anna Ekström (S) (17/3), angående korrelationen mellan betyg och nationella prov, är en rapport från Riksdagens utredningstjänst vilken belyser korrelationen mellan nationella provresultat och erhållna slutbetyg i årskurs 9 på riksnivå i åtta geografiskt och socialt utspridda kommuner.

Ekström pekar en tendens 

Enligt proposition Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14) ska provresultaten särskilt beaktas vid betygssättning, detta för att förhindra en uppenbar betygsinflation.

Har då denna proposition fullgjort sitt syfte? Ekström pekar i sitt interpellationssvar på en tendens att betygsinflationen minskat något och att korrelationen blivit något bättre efter att propositionen trätt i kraft.

Tydlig slagsida

Dessa två kommuner har så pass dålig korrelation mellan betyg och resultat i de nationella proven att man med fog kan påstå att dessa två kommuner helt enkelt inte följer regeringens proposition, att de inte följer lagen helt enkelt.

Robert Stenkvist (SD)
Riksdagsledamot

Det ska sägas att korrelationen mellan betyg och resultat i de nationella proven inte behöver vara absolut. Vi kan dock inte låta bli att höja ett ögonbryn eftersom rapporten visar en så tydlig slagsida mot att eleverna anses prestera bättre övrig tid än under de nationella provtillfällena.

I betydligt mindre omfattning får elever sämre betyg än vad de presterar på de nationella proven. Rent statistiskt borde det ju vara ett mycket jämnare förhållande mellan de som får lägre respektive högre betyg än vad de visar på de nationella proven.

Den dåliga korrelationen 

Rapporten visar alltså att det är betydligt vanligare att elever får högre slutbetyg än vad som motsvaras av resultat på de nationella proven.

Till exempel kan nämnas att 40,4 procent av eleverna med kommunal huvudman får högre slutbetyg i matematik, medan 1,0 procent får lägre. Som jämförelse kan nämnas att det är 12,8 procent av eleverna som får högre slutbetyg i engelska medan 13,3 procent får lägre. Varför är korrelationen så dålig i just matematik?

Följer inte lagen

Vi finner det även anmärkningsvärt att det är stora redovisade skillnader mellan de undersökta kommunerna. Botkyrka och Malmö sticker ut som kommuner där betydligt fler elever får högre slutbetyg än vad de sedan uppvisar i de nationella provresultaten.

Dessa två kommuner har så pass dålig korrelation mellan betyg och resultat i de nationella proven att man med fog kan påstå att dessa två kommuner helt enkelt inte följer regeringens proposition, att de inte följer lagen helt enkelt.

Statsrådets åtgärder 

På grund av pandemin med coronaviruset beslutade Anna Ekström och undertecknad att ställa in interpellationsdebatten.

Vi har en allvarlig kris i vårt samhälle och en hel del möten och andra aktiviteter får stå tillbaka för att vi alla ska kunna ta oss an den nuvarande mycket allvarliga situation vi befinner oss i. Jag fick dock ett skriftligt svar av statsrådet Ekström där hon sammanfattningsvis svarar att det finns en brist i likvärdigheten mellan olika skolor.

Där är vi alltså överens. Ytterligare åtgärder från statsrådets sida är att de nationella proven i huvudsak ska bli digitala, vilket ska medföra att proven kommer bedömas mer rättvist och likartat.

Utan tvivel kommer då proven att bedömas mer rättvist, men det kan lika gärna visa sig att korrelationen då blir ännu sämre på de skolor som redan i dag uppvisar dålig korrelation.

Inget generellt problem

Slutligen påpekar statsrådet att Betygsutredningen fått i uppdrag att utreda frågan om betygsinflationen. Detta är såklart välkommet.

Vi kan hoppas på att regeringen och den kommande utredning tar fasta på att det är vissa skolor som uppvisar påfallande dålig korrelationen mellan betyg och nationella prov, detta gäller långt ifrån alla skolor.

Åtgärder behöver alltså införas som åtgärder just detta problem, som berör just de skolor som inte följer skollagen. Vi får hoppas att statsrådet och regeringen har uppmärksammat att detta inte är ett generellt problem för landets alla skolor.