Södertörn har redan god balans mellan utbildning och forskning

Vi är glada att vår artikel har mött intresse och att den här delen av utbildningspolitiken kommer upp till diskussion.

Vetenskapsrådets uppdrag

Företrädare för Centerstudenter, respektive Liberala och Moderata studenter lyfter två aspekter. Den ena är att det ska finnas formella och generella kriterier för när en högskola kan utnämnas till universitet. Detta är som vi alla vet på gång och Vetenskapsrådet har i uppdrag att presentera förslag på sådana kriterier innan jul.

Vad gäller Södertörns universitet så ser vi inte detta som något problem. Som vi framförde i vår ursprungliga artikel så har Södertörn en stor andel forskning i verksamheten (35 procent), åttiotalet professorer, rätt att utfärda doktorsexamen inom fem breda områden samt sedan länge många disputerade lärare, vilket gör högskolan till att av landets lärosäten med högst andel (79 procent) vetenskapligt kompetent akademisk personal.

Högskolan har en hög forskningsproduktion inom humaniora och samhällsvetenskap, som hävdar sig väl i konkurrensen om externa forskningsmedel inom dessa områden. Vi får se precis hur Vetenskapsrådets förslag ser ut, men Södertörns högskola har redan nu en god balans mellan utbildning och forskning och en verksamhet som överensstämmer med den som bedrivs vid ett universitet.

Ingen brist på koncentration i forskning

Den andra aspekt som båda artiklarna lyfter är koncentration av resurser. Det gemensamma inlägget från Liberala och Moderata studenter gör en koppling mellan att svensk forskning skulle ha spritts ut över landet, och att svensk forskning skulle ha tappat mark i en internationell jämförelse.

Vi vill påminna om att det inte är någon brist på koncentration i svensk forskning. 90 procent av medlen för forskning vid Sveriges lärosäten går till 12 universitet. Resterande 23 får dela på återstående 10 procent. Utbildningsuppdraget är däremot jämnare fördelat, här delar 24 universitet och högskolor på att utbilda för 90 procent av de totala intäkterna för utbildning. Det faktiska tillståndet i den svenska högskolesektorn påminner alltså på det sättet, tyvärr och trots de senaste årens forskningspropositioner, ganska mycket om det tillstånd 1989 som artikelförfattarna hänvisar till.

”Förvånande”

I det sammanhanget bör påpekas att universitet och högskolor har samma uppdrag att ge studenter forskningsanknuten utbildning av hög kvalitet, och detta utvärderas på samma sätt för högskolor som för universitet. Det kan synas förvånande att representanter för studenterna inte är angelägna om utbildningens forskningsanknytning för alla landets studenter.