Skolmatskommissionen: Se potentialen i elevernas mat, politiker

Regeringen aviserade nyligen att de i budgetpropositionen för 2024 förstärker stödet till kommunernas skolverksamhet. Statens bidrag till skolan är det största på 20 år och när de generella statsbidragen nu höjs med 10 miljarder kronor årligen, går 7 miljarder till skolan.

Skolmat har enorm potential

Det är positivt att skolorna får mer resurser, men det är också uppenbart att den så viktiga skolmåltiden ännu en gång riskerar att få för låg prioritet. I regeringens satsning nämns flera viktiga delar som skolpengen ska riktas till, men ingenting om skolmat. Det innebär en risk att den utveckling som redan går åt fel håll förstärks ytterligare, med följder i form av mer ojämlika förutsättningar och djupare hälsoklyftor bland barn och tonåringar i Sverige.

När vi i Skolmatskommissionen i dag presenterar vår rapport konstaterar vi att skolmåltiderna är ett verktyg med enorm potential, bland annat för att utjämna socioekonomiska och hälsomässiga skillnader. Om pengar inte öronmärks för skolmaten blir det upp till varje rektor att besluta om prioriteringar kring denna helt avgörande faktor. Risken är stor för att tyckande och känslor får styra, i stället för kunskap och kompetens inom området. 

”Risken är stor för att tyckande och känslor får styra, i stället för kunskap och kompetens inom området”, skriver Skolmatskommissionen.

För att bidra till mer jämlika förutsättningar, vända trenden vad gäller ökande samhällsklyftor och stärka skolmatens och måltidens ställning föreslår Skolmatskommissionen följande:

1. Inför en nationell öronmärkt skolmatspeng, för att höja lägstanivån och skapa mer jämlika förutsättningar för Sveriges elever, oavsett var de bor och vilken skola de går på.
2. Lyft skolmåltiden i kommunernas årsredovisning och verksamhetsbeskrivning. Liksom övriga verksamhetsområden bör skolrestaurangens och måltidernas breda betydelse visas upp och beskrivas i rapporteringen.
3. Se över nivån för rekommenderad mängd energi och näring som eleverna ska få i sig under skoldagen. Rådande riktlinjer säger att 30 procent av dagsintaget bör komma från skollunchen och det behövs studier för att se hur riktlinjerna efterlevs. Då många elever tillbringar långa dagar i skolan kan rekommendationerna behöva justeras, och fler måltider inkluderas.

Skolmat bör ses som en investering 

Skolmaten bör ses som en investering i barns och ungas förutsättning för lärande, utveckling och mående, och inte enbart en kostnad. Oavsett socioekonomi är måltiderna i skolan viktiga för att skapa goda vanor för livet, vilket är värdeskapande för både individen och samhället. Svensk forskning visar att varje krona satsad på näringsrika, trivsamma och goda skolmåltider har gett 4–7 kronor tillbaka, i form av samhällsvinster och minskade utgifter i andra led.

Måltidskulturen och relationerna som byggs i skolrestaurangen är viktiga grundförutsättningar för all skolans verksamhet. Investeringar i skolrestaurangen, måltider med ett tydligt hållbarhetstänk, kompetensförsörjning samt ett kunskapslyft hos måltidspersonalen, kan bidra till minskade kostnader orsakade av exempelvis oro i klassrummet, bråk på rasten, psykisk ohälsa och skadegörelse – och ger ringar på vattnet även långt utanför skolans grindar.