Skolkommissionen: "Luckra upp närhetsprincipen"

Göteborgsprofessorn Jan-Eric Gustafsson tog över ordförandeskapet i Skolkommissionen när den tidigare ordföranden Anna Ekström utsågs till minister. Tidigare var han ledamot, nu har arbetet med kommissionens uppdrag förskjutits från forskarperspektivet till mejsla fram en helhetsbild.

– Det kräver enormt mycket tid och det är väldigt spännande och viktiga utmaningar och uppgifter. Även om jag bävade inför uppgiften så var det stabil mark att beträda, det är en helt annan uppgift än att sitta med som forskare, säger Jan-Eric Gustafsson i en intervju med Altinget.

När delbetänkandet från kommissionen kom i maj var det två fördelningsmodeller som presenterades, båda med syfte att minska det kommunala självbestämmandet och förbättra styrningen av skolan.

LÄS MER: Ekström: Vi minskar det kommunala självbestämmandet

– Huvudintrycket av hur betänkandet togs emot är att det var positivt, även om alla inte varit lika entusiastiska, framförallt SKL hade kritiska synpunkter på att vi tenderar att inkräkta på det kommunala självbestämmandet i vissa av de idéer som vi lade fram. Det beror på hur man tolkar det men det är inte vår avsikt att föra över det kommunala ansvaret till en statlig instans, säger Jan-Eric Gustafsson som berättar att kommissionen för samtal med SKL för att få en bättre bild över hur kommunerna ser på frågan.

Den ena modellen som presenterades är en nationellt bestämd fördelningsmodell baserad på elevsammansättningen som anger en lägsta nivå för varje kommuns pott för undervisning och elevhälsa, den andra ett sektorsbidrag för skolan där pengarna som i dag betalas ut av kommunerna i stället betalas ut direkt av staten. Sju månader senare är kommissionen i stort sett klara med vilken modell de anser är bäst.

Nationella fördelningsmodellen blir huvudförslaget

Idén är att det ska bli en tydligare kompensatorisk resursfördelning. Det finns möjlighet att skruva hårdare på kompensationsskruven eller göra det på ett försiktigare sätt.

Jan-Eric Gustafsson
Ordförande, Skolkommissionen.

– Vi har inte idén med sektorsbidrag som huvudmodell, däremot är den inte heller helt avskriven. Fördelen med den är det samlade greppet men det finns mycket implikationer med skatteväxlingar, det är krångligt och genomförs inte snabbt och lätt, säger Gustafsson.

Fördelarna med den modell som kommissionen mest troligt kommer att föreslå är fler menar han. Den modell som fördelar resurser kompensatoriskt utifrån socioekonomiska indikatorer kommer bli huvudförslaget.

– Sedan 2014 finns det starkt uttalat i skollagen att fördelningen ska ske på det här sättet men det har varit svårt att åstadkomma. Idén är att det ska bli en tydligare kompensatorisk resursfördelning. Det finns möjlighet att skruva hårdare på kompensationsskruven eller göra det på ett försiktigare sätt, säger Gustafsson.

Indexet för resursfördelningsmodellen kommer vara grundat på socioekonomiska faktorer som påverkar sannolikheten för att få behörighet till gymnasiestudier, som tagits fram i samarbete med SCB. 

"Närhetsprincipen bidrar till segregation"

Anna Ekström var tydlig med sin ståndpunkt att det fria skolvalet lett till en ökad segregation i den svenska skolan. Som professor i pedagogik har Jan-Eric Gustafsson forskat om vad skolsegregationen beror på.

– Den tyngsta faktorn är enligt våra resultat är den ökade boendesegregationen, men vi finner också att skolvalet späder på ytterligare. Det är inget nytt i sig men resultaten stärker den bilden, sen är frågan vad man bör göra åt detta, säger Gustafsson.

Han öppnar för att principen om närhetsprincipen, att en elev ska ha rätt att gå på en skola nära hemmet, luckras upp. Den främsta anledningen är att den hänger tätt ihop med boendesegregation och att den inte heller är tydligt definierad. Genomslaget av närhetsprincipen bör minska slår kommissionens ordförande fast. 

– Samtidigt är det svårt att göra detta uppluckrande av närhetsprincipen för förskoleklass och skolans tidiga år, där det vore konstigt om de skulle behöva åka långa vägar i onödan till skolan.

Redan i delbetänkandet fanns idén om kravet på en allsidig social sammansättning i huvudmännens skolor med men det är inte något som kommer leda till ett nationellt regelverk, förhållandena inom kommunerna är för olika för det.

– Just därför menar vi att vi inte kan föreslå ett nationellt regelverk som ska gälla utan idén är att man som huvudman ska ha ett ansvar att se till att skolor, klasser och arbetsenheter har en allsidig social sammansättning, det ska stå i skollagen eller åtminstone i läroplanen, säger Jan-Eric Gustafsson.

Formuleringen ska ge både möjlighet och skyldighet att utnyttja de lokala förutsättningar som finns för att minska segregationen, till exempel genom stadsplanering och hur upptagningsområden till skolor definieras. 

Friskolors kösystem ersätts med lottning

Hur friskolor antar elever vill skolkommissionen också förändra. Förslaget kommer bli att kösystemet tas bort till förmån för lottning. Lösningen har dock sina brister påpekar Gustafsson.

– Det är svårt att hitta några andra alternativ, kvotering fungerar inte eftersom det strider mot diskrimineringslagstiftningen och vi har inte hittat något bättre alternativ än lottning, men vi letar fortfarande.