Skoljurister: Situationen för många resursskolor är akut

DEBATT. Skollagen är inte utformad för att ta hänsyn till elever som har sökt sig till så kallade resursskolor. De mest sårbara eleverna drabbas av ett oförutsägbart och underfinansierat system som inte tillgodoser rätten till en fullgod utbildning, skriver två skoljurister.

Jennie Elfström
Skoljurist, Juristfirman Vide
Mattias Elfström
Skoljurist, Juristfirman Vide


Valfrihetsreformen inom skolan på 1990-talet gjorde det möjligt för föräldrar att själva besluta vilken slags skolpedagogik och inriktning som bäst motsvarar det egna barnets individuella behov. Med tiden utvecklades ett småskaligt alternativ, resursskolor, för elever med omfattande behov av särskilt stöd. I dag erbjuder resursskolorna tusentals elever en lugnare och mer individuellt anpassad undervisning.

Resursskolor är en särskild skolorganisation som finns till för den grupp av elever som har ett stort behov av särskilt stöd. Föräldrar som söker plats för sina barn i en resursskola gör det ofta efter flera års skolmisslyckaden, som en sista chans till en fungerande skolgång. Det handlar om barn som är så kallade hemmasittare, men också barn med diagnoser inom ett brett spektrum av exempelvis autism. Resursskolan har blivit ett sista halmstrå för föräldrar till dessa barn.

Det är därför med stor oro vi nu ser hur valfriheten på detta område inskränks och hur dessa barns rätt till en likvärdig utbildning undergrävs.

Tilläggsbeloppet är en förutsättning

Resursskolan skiljer sig från särskolan, som följer en annan läroplan. Samma krav ställs därför på resursskolans elever som på elever utan neuropsykiatriska eller andra funktionsnedsättningar. Det betyder att individuella anpassningar, specialpedagogisk kompetens, småskalighet, hög personaltäthet och flexibilitet krävs i dessa skolor. Därtill är det nödvändigt med ett nära relationsbyggande med varje elev och vårdnadshavare samt ett omfattande elevhälsoarbete.

För att möjliggöra dessa förutsättningar har man i skollagen beslutat att införa ett tilläggsbelopp för elever med särskilt omfattande behov. I den vanliga grundskolan, med stora klasser, kan de grundbelopp som alla elever tilldelas omfördelas för att säkerställa mer resurser till elever med dessa behov. Men för resursskolor, där alla elever behöver omfattande särskilt stöd, är en omfördelning från ”vanliga” elever inte möjlig.

Tilläggsbeloppet för varje enskild elev är därför en förutsättning för att kunna säkra utbildningens kvalitet.

Tar tid och resurser

De senaste åren har landets kommuner dramatiskt minskat tilläggsbeloppet för elever i resursskolor. I många fall handlar det om samma elever där bedömningarna har ändrats kraftigt från ett år till ett annat. Det skapar ohållbara förhållanden för resursskolorna, som enligt regelverket måste ta emot eleverna innan kommunernas beslut om tilläggsbelopp har prövats.

Dessutom är bidragsmodellen kortsiktig, och beviljas ett halvår eller ett år i taget, vilket naturligtvis försvårar en långsiktigt hållbar skolgång för en elev med särskilt omfattande behov.

Resursskolor ägnar betydande tid och resurser åt att ansöka om tilläggsbelopp och överklaga avslagsbeslut. Oftast är kommunernas avslagsbeslut mycket kortfattade och saknar både motivering och bedömning.

Otydliga gränser

Kommunernas finansiering av elevstöd skiljer sig också åt. Till exempel har Stockholms stad valt att kraftigt minska eller helt avslå tilläggsbeloppet för ett stort antal elever och infört ett generellt strukturbidrag. Det är positivt att man har identifierat resursskolornas högre kostnader för elevhälsa och andra anpassningar till den fysiska närmiljön. Men i Stockholms stad är bidraget för lågt i förhållande till de anpassningar av skolgången som bidraget är tänkt att ersätta.

Strukturbidraget kan heller inte ersätta tilläggsbeloppet då de avser att täcka olika typer av kostnader. Strukturbidraget är inte reglerat i lag vilket betyder att kommunen är fri att justera ersättningens storlek år från år. Gränserna blir också otydliga för vilka av skolans kostnader som ska täckas med vilket bidrag.

Saknas skarpa förslag

Resursskolornas status behöver stärkas. Elevens rätt till utbildning måste befästas, inte urholkas genom en successiv nedmontering av ett framgångsrikt alternativ till den ordinarie skolan, som inte fungerar för alla.

Vi välkomnar att problematiken har lyfts till nationell nivå och ingår som en punkt i januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Tyvärr saknar delbetänkandet SOU 2020:42 En annan möjlighet till särskilt stöd skarpa förslag. De lösningar som föreslås i delbetänkandet är inte på långa vägar tillräckliga.

Åtgärder krävs

Det brådskar, anser vi, med att åtgärda dessa brister vi ser i kommunernas tillämpning av lagen, som går ut över ett stort antal elevers möjlighet att kvalificera sig för en fullvärdig utbildning, behörighet till gymnasium och högskoleutbildning och ett yrkesliv med egen försörjning.

Vi föreslår därför följande åtgärder:

  • På sikt måste resursskolor få en särskild status i skollagen.

  • Kommunerna måste bli bättre på att tydliggöra vilket underlag som efterfrågas och varför.

  • Lagstiftaren måste tydliggöra gränserna mellan vilka stödåtgärder som ska ses som särskilt stöd och mer omfattande särskilt stöd som ska leda till att tilläggsbelopp beviljas.

  • Beviskravet i processer om tilläggsbelopp måste förtydligas och ses över. (De fristående huvudmännen har svårt att få rätt, trots att de har det).

  • Mottagandet i en resursskola bör villkoras med att elevens hemkommun och resursskolan ska vara överens om tilläggsbeloppet. Inte som i dag, lämna skola och elev i ovisshet om huruvida erforderligt stöd för utbildningen kan erbjudas.

De barn som inte passar in i mallen för den ordinarie skolan förtjänar att få möjlighet till en fungerande skolgång.

Beslutskedja: Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås

20/7
2017
27/2
2020
25/6
2020
20/10
2020
26/11
2020
30/11
2020
19/1
2021
28/1
2021
26/2
2021
2/3
2021

Forrige artikel Linnea Lindquist: Ett reformerat skolval ökar valfriheten Linnea Lindquist: Ett reformerat skolval ökar valfriheten Næste artikel Debatt: Låt inte svenska studenter betala notan för Brexit Debatt: Låt inte svenska studenter betala notan för Brexit
KD byter ledamöter i utbildningsutskottet

KD byter ledamöter i utbildningsutskottet

ROCKAD. När Desirée Pethrus lämnade riksdagen satte det igång en kedjeeffekt i den kristdemokratiska riksdagsgruppen. Fyra personer får nya utskott. Bland annat får utbildningsutskottet en ny ledamot.