SFS: Studenters psykiska hälsa tas inte på allvar

Psykisk ohälsa är en av våra stora folksjukdomar. För befolkningen i stort uppger elva procent av kvinnorna och fem procent av männen att de har svåra besvär, och för de med lätta besvär är siffrorna betydligt högre, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten.

Studenter faller mellan stolarna

Studenter är en grupp som drabbas hårt. Det är vanligare att studenter mår dåligt jämfört med yrkesverksamma i samma ålder. Nästan varannan student har besvär av ängslan, oro eller ångest, och var fjärde student uppger att de upplever nedsatt psykiskt välbefinnande, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten.

Studenternas psykiska hälsa måste tas på allvar. De som behöver hjälp måste fångas upp tidigt och inte falla mellan stolarna, för att undvika negativa konsekvenser på studier, framtida arbetsliv – och viktigast av allt – deras liv. För att studenter ska ges rätt förutsättningar att må bra under hela studietiden behövs studenthälsomottagningarna, kallat studenthälsor.

Psykisk ohälsa är nämligen den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till studenthälsan. Studenthälsan ska finnas på varje lärosäte, men i praktiken är tillgången ojämlik och varierar över landet. Exempelvis är det upp till varje lärosäte att besluta om vilken typ av vård de ska erbjuda och hur mycket den ska få kosta.

Få känner till studenthälsan

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) gjorde år 2020 en kartläggning av studenthälsorna vid svenska lärosäten. Den visade bland annat att det är svårt att få en tid hos studenthälsan, vilket uppgavs av över hälften av studentkårerna, och även att variationen av antalet anställda är stor mellan olika delar av landet, där det som mest finns tio heltidsanställda per 10 000 studenter och som minst två. Ett annat problem är studenternas kännedom om studenthälsan. Enligt en undersökning gjord av Saco var det ytterst få studenter som kände till studenthälsan eller visste vad den kunde erbjuda.

Det är vanligare att studenter mår dåligt jämfört med yrkesverksamma i samma ålder.

Tillgången till studenthälsan varierar och vi anser att det stöd som du som student erbjuds inte ska vara bristfälligt. Studenthälsorna måste inte vara identiska och variation ska få finnas, men alla studenthälsor måste hålla en hög lägstanivå. Du som student ska känna trygghet i att du kan vända dig till studenthälsan och få hjälp, oavsett vilket lärosäte du studerar vid.

Därför behövs en tydligare nationell samordning av studenthälsan och ett ökat samarbete mellan studenthälsorna. UKÄ föreslår i sin rapport att samarbetet mellan studenthälsorna stärks genom att ett lärosäte får uppdrag och resurser att samordna lärosätenas arbete med studenthälsan.

Ta fram nationella riktlinjer

Ett exempel på ett pågående samarbete är uppdraget att utveckla en gemensam webbportal för studenthälsovården som regeringen har gett till Stockholms universitet, Linköpings universitet och Universitets- och högskolerådet (UHR), där SFS är en aktiv part genom två studentrepresentanter. Uppdraget har nyligen delredovisats genom en förstudie om hur webbportalens framtida innehåll, organisation och finansiering bör utformas.

Regeringsuppdraget om en gemensam webbportal är viktigt för att stärka den nationella samverkan mellan studenthälsorna och bidra till ökat kunskapsutbyte. För att motverka ojämlikheten mellan landets studenthälsor behövs mer samarbete och struktur på nationell nivå.

Därför behöver regeringsuppdraget om studenthälsan förvaltas, och även utvidgas till att ta fram nationella riktlinjer för studenthälsovården. Den student som mår dåligt ska kunna vända sig till studenthälsan och få ett gott och likvärdigt stöd, oavsett vid vilket lärosäte den studerar.