Debatt

Replik: Flexibla anslag skulle underlätta kompetensförsörjningen

För att ett lärosäte ska kunna anpassa utbildningsinnehållet för förändrade behov krävs flexibilitet. Nuvarande system för utbildningsanslag är dock inte särskilt flexibelt, menar Högskolan i Dalarnas rektor Martin Norsell tillsammans med flera Dalapolitiker samt Mellansvenska handelskammaren i en replik till Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef Akavia.

Prins Daniel och kronprinsessan Victoria pratar med elever vid ett besök på Högskolan Dalarna i höstas. 
Prins Daniel och kronprinsessan Victoria pratar med elever vid ett besök på Högskolan Dalarna i höstas. Foto: Pontus Lundahl/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Patrik Nilsson belyser i sin debattartikel viktiga frågor för framtidens kompetensförsörjning, inte minst ökade anslag för landets högskolor och universitet. Syftet med denna replik är att visa anslagssystemets begränsningar och betona vikten av samverkan med studenter, näringsliv och andra viktiga aktörer inom kompetensförsörjningsfrågan.

Undertecknare

Martin Norsell
rektor Högskolan Dalarna

Jan Bohman (S)
Kommunstyrelsens ordförande i Borlänge

Kristina Snitt
VD Mellansvenska handelskammaren

Ulrik Bergman (M)
Gruppledare Moderaterna Kommunfullmäktige

Karin Örjes (C)
vice ordförande kommunstyrelsen Borlänge kommun

Digitalisering, innovation, ny teknik och nya marknader ger upphov till satsningar, inte minst inom Dalarnas industri. För att Högskolan Dalarna på ett tillfredsställande sätt ska kunna bidra till denna utveckling behöver medel tillföras.

Kompetensförsörjningen, Dalarnas utmaning

I denna pågående förändring är personal- och kompetensförsörjningen den enskilt största utmaningen för Dalarna. Behoven hos företag i utveckling förändras snabbt och det är svårt att exakt förutse vilka kompetenser som kommer att efterfrågas om bara några år.

Läs också

För Dalarna är det avgörande att Högskolan Dalarna ges bra möjligheter att förse arbetsmarknaden med kompetenser som har både relevant och god utbildning. Dalarna hör till de regioner i landet som har lägst andel högskoleutbildade invånare, vilket gör det extra angeläget. Det innebär att utbildningsväsendet i regionen även behöver satsa på att förbereda framtida studenter för högskoleutbildning samt omskola eller vidareutbilda redan högskoleutbildade.

För att ett lärosäte ska kunna anpassa utbildningsinnehåll och utbildningsformer för de förändrade behoven krävs nära dialog med näringsliv samt med lokala, regionala och nationella myndigheter. Men allra viktigast är att förstå de framtida studenternas behov och förväntningar. Samverkan är något som Högskolan Dalarna lägger stor kraft på. Anpassning av utbildningarna till en ständigt förnyad verklighet behöver ske snabbare än idag och med större flexibilitet.

System som möjliggör flexibilitet

Det är välkänt att många företag idag har svårt att rekrytera. Kompetensbristen märks i de flesta branscher och tycks bli allt djupare. Om företagen inte lyckas hitta rätt kompetens hindras de från att växa och anställa, vilket kommer att ha en negativ inverkan på både regional nivå och Sveriges tillväxt och välstånd. 

Om de krav som ställs på Högskolan Dalarna ska kunna uppfyllas och om kompetensbehoven i region och nation ska kunna tillgodoses behöver medel, som kan användas på ett flexibelt sätt, tillföras högskolan.

De senaste åren har Högskolan Dalarna använt sitt myndighetskapital för att i så stor utsträckning som möjligt mildra effekterna av en sviktande arbetsmarknad under coronapandemin, helt i enlighet med regeringens ambitioner.

Nuvarande system för utbildningsanslag är inte anpassat för någon större flexibilitet i utformningen av utbildningar vilket medför att bland annat Högskolan Dalarna, riskerar att uppfattas som oflexibla.

Det livslånga lärandet

I högskolelagen fastställs att Högskolan Dalarna, som övriga lärosäten, ska verka för det livslånga lärandet. En del av de framtida kompetenserna i regionen är redan yrkesverksamma och befinner sig mitt i livet. För dessa blivande studenter är det särskilt viktigt att utbildningsformerna är flexibla och utformade på ett sätt som fungerar med exempelvis ett etablerat familjeliv.

Ett exempel på sådan flexibilitet är nätbaserade utbildningar, vilket också undanröjer geografiska begränsningar, ett område där Högskolan Dalarna sedan länge varit bland de ledande i landet, med idag ca 74 procent. Behov av enskilda kurser istället för omfattande utbildningsprogram ökar också denna möjlighet, ett annat av Högskolan Dalarnas kännetecken 44 procent jämfört med 32 procent i riket (Källa: UKÄ registrerade per studieform).

Ökade anslag saknas

Det enda som saknas är något ökade anslag. Om de krav som ställs på Högskolan Dalarna ska kunna uppfyllas och om kompetensbehoven i region och nation ska kunna tillgodoses behöver medel, som kan användas på ett flexibelt sätt, tillföras högskolan.

Det möjliggör för Högskolan Dalarna att skapa utbildningsinnehåll som är relevant för både framtidens studenter och arbetsmarknad och som starkt kan bidra till den framtida utvecklingen.

Läs tidigare inlägg i debatten

Ge universitet och högskolor medel för att utbilda yrkesverksamma akademiker

Landets lärosäten har ett ansvar att främja det livslånga lärandet enligt högskolelagen. Det ansvaret är dock svårt att leva upp till om det saknas resurser. Det skriver Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef Akavia.

Nämnda personer

Martin Norsell

Generaldirektör Universitetskanslerämbetet
Professor i militärteknik

Jan Bohman

Tidigare kommunstyrelsens ordförande (S) Borlänge kommun
Studier i ekonomi och retorik (Högskolan Dalarna)

Karin Örjes

Kommunstyrelsens förste vice ordförande (C) Borlänge kommun
Kulturvetarlinjen (Uppsala uni. 1991)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00