Ge universitet och högskolor medel för att utbilda yrkesverksamma akademiker

Sedan millennieskiftet har antalet högutbildade ökat i Sverige. I dag har nära var tredje läst vidare i minst tre år efter gymnasiet. Skillnaderna mellan olika delar av landet är dock stora. I Stockholm är andelen högutbildade 35 procent medan det i län som Dalarna, Gävleborg och Södermanland endast är 20 procent som har läst tre år eller mer efter gymnasiet. Det visar statistik från SCB.

Främja livslångt lärande

Arbetslivet förändras i snabb takt och eftersom vi också lever och arbetar längre, blir behovet av livslångt lärande tydligare. Traditionellt har många valt en relativt lång grundutbildning för att sedan arbeta inom ett och samma yrkesområde under större delen av arbetslivet. I framtiden blir det sannolikt vanligare att vi återvänder för att fylla på kunskapsbanken under arbetslivet. Det möjliggör också att vi kan ställa om och välja en ny inriktning flera gånger under vårt yrkesliv.

För Akavia, som samlar 130 000 akademiker, är kompetensförsörjningen en central fråga. Därför bjuder vi under årets Almedalsvecka in till ett samtal om hur vi kan möta kompetensbristen på arbetsmarknaden genom att låta fler akademiker komma till sin fulla rätt.

Under 2022 sjösätts en historisk reform som möjliggör omställning och kompetensutveckling för yrkesverksamma. Det handlar om en reformerad arbetsrätt, ett nytt omställningsstudiestöd och ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Reformen har sin grund i en överenskommelse bland arbetsmarknadens parter på den privata arbetsmarknaden, där Akavia har varit en del genom förhandlingsorganisationen PTK.

Anpassa efter yrkesverksamma

Det nya omställningsstudiestödet innebär att den som är etablerad på arbetsmarknaden nu får möjlighet att utbilda sig med upp till 80 procent av den tidigare inkomsten. Det öppnar helt nya möjligheter för yrkesverksamma akademiker som vill kompetensutveckla sig eller ställa om. Regeringen räknar med att cirka 40 000 personer per år kommer att kunna ta del av omställningsstudiestödet när systemet är fullt utbyggt år 2026.

På sikt behöver hela resurstilldelningssystemet för högskolan ses över för att främja livslångt lärande utan att göra avkall på kvaliteten i grundutbildning.

Men om reformen ska få full effekt krävs att vi rustar landets högskolor och universitet. Redan i dag har lärosätena ett ansvar att främja det livslånga lärandet enligt högskolelagen. Det ansvaret är dock svårt att leva upp till om det saknas resurser. En stor del av utbildningarna vid högskolor och universitet bygger i dag på traditionell campusundervisning i längre program eller kurser, vanligen på heltid och på plats. Det är en modell som passar dåligt för yrkesverksamma som ofta behöver större flexibilitet i både tid och rum.

Först en gedigen utredning

På sikt behöver hela resurstilldelningssystemet för högskolan ses över för att främja livslångt lärande utan att göra avkall på kvaliteten i grundutbildning. En sådan reform kräver dock ett gediget utredningsarbete. Det hindrar dock inte att regeringen och utbildningsminister Anna Ekström (S) redan nu bör tillföra öronmärkta resurser för att ge högskolor och universitet en verklig chans att bidra till att göra trygghetsöverenskommelsen och omställningsstudiestödet till den framgångsrika reform det skulle kunna bli.

Akavia vill därför att högskolor och universitet får särskilda medel för att utveckla och bedriva kurser och utbildningar anpassade för yrkesverksamma akademiker. För att få ut maximalt värde av statliga och kollektivavtalade medel behövs ett utbud som är relevant, flexibelt och håller hög kvalitet.