Orimligt att kvinnliga skolledare tjänar mindre och arbetar mer

Lönegapet mellan kvinnliga och manliga skolledare har mer än fördubblats på sex år. Det visar en ny undersökning från Sveriges Skolledare. Om samhället menar allvar med jämställdhetssträvanden och kvalitet i skolan måste arbetsgivare ta ansvar för både villkor och lönestruktur.

Lättare för män att få löneförhöjning

Den 8 mars är en dag då orättvisor synliggörs och maktordningar granskas. I år bör vi rikta blicken mot skolans ledning. Sveriges Skolledare har frågat nära 8 000 skolledare om lön och villkor. Svaren visar att lönegapet mellan kvinnliga och manliga skolledare ökar. Sedan 2019 har skillnaderna mer än fördubblats, från 2,8 procent till 5,7 procent. Det motsvarar i genomsnitt 43 200 kronor mindre lön per år för en kvinnlig skolledare. Det är svårt att förena med bilden av Sverige som ett föregångsland i jämställdhet.

Utvecklingen följer ett mönster som vi sett i andra professioner. När ett uppdrag går från att vara manligt dominerat till att bli kvinnligt dominerat brukar lönerna plana ut, arbetsbelastningen öka och statusen minska. Kraven består och förutsättningarna försämras.

Kvinnliga skolledare arbetar mer övertid

Vår undersökning visar att kvinnor behöver agera mer aktivt för att påverka sin lön. En kvinnlig skolledare som haft lönesamtal tjänar i genomsnitt 2 600 kronor mer än en kvinna som inte haft det. För män är motsvarande skillnad 800 kronor. Det innebär i praktiken att kvinnors löneutveckling i högre grad hänger på att de driver frågan själva, medan män i större utsträckning får utdelning oavsett.

När ett uppdrag går från att vara manligt dominerat till att bli kvinnligt dominerat brukar lönerna plana ut, arbetsbelastningen öka och statusen minska

Kvinnliga skolledare arbetar mer övertid och ansvarar för fler medarbetare än sina manliga kollegor samtidigt som skolledaruppdraget vuxit kraftigt de senaste åren. Dessutom är det fler administrativa krav, större personalgrupper och ett alltmer komplext ansvar för arbetsmiljö, ekonomi och kvalitet. När belastningen ökar men löneutvecklingen släpar efter uppstår en obalans som på sikt påverkar både arbetsmiljö och kvalitet i verksamheten.

Loppet är inte kört. Såväl staten som skolhuvudmännen kan agera för att förbättra villkoren samt säkerställa bättre och rättvisare lön.

Det behöver införas en nationell riktlinje för hur många medarbetare en skolledare kan ansvara för. Forskning och erfarenhet visar att alltför stora personalgrupper försämrar både arbetsmiljö och möjlighet att leda undervisningen systematiskt. En riktlinje skulle ge huvudmän stöd att organisera hållbart.

Många lämnar sitt jobb under första året

Pedagogiskt ledarskap måste definieras i skollagen som ett ledarskap nära och i direkt relation till undervisningen. I dag läggs betydande tid på administration som kan organiseras annorlunda. Varje timme som frigörs stärker möjligheten att arbeta med kvalitet, resultat och likvärdighet.

Staten och skolhuvudmän behöver arbeta aktivt för att minska skolledaromsättningen. Många lämnar sitt uppdrag redan under det första året. Skälen är välkända och ofta påverkbara: bristande stöd, otydlighet i mandat, orimlig arbetsbelastning. Huvudmän som tar ansvar för introduktion, rimliga villkor och konkurrenskraftiga löner investerar i stabilitet.

Till slut krävs lika lön för lika arbete. Arbetsgivarna måste genom löneöversynerna ta ansvar för lönegapet mellan kvinnliga och manliga skolledare. När gapet ökar år efter år speglar det beslut som fattats, eller inte fattats. Jämställdhet mäts i utfall, inte i ambitioner. Och för skolledare pekar utfallet just nu åt fel håll.