Analys av 
Josefin Lingström

Ökat tryck på politikerna att ändra skolpengssystemet

ANALYS. Fler kritiska röster, ett utrett förslag i näven och kommunernas haltande ekonomi gör att trycket ökar på politikerna. Trycket kommer snart vara för stort för att inte ändra dagens skolpengssystem.

Bild från år 2016 när Anna Ekström var gd för Skolverket och Skolkommissionens ordförande.
Bild från år 2016 när Anna Ekström var gd för Skolverket och Skolkommissionens ordförande.Foto: Lars Schröder/TT
Josefin Lingström

Alla partier i riksdagens utbildningsutskott är överens om att skolpengssystemet måste ändras. Även om de har olika mål. Antingen som Vänsterpartiet som vill avskaffa systemet helt, eller som Centerpartiet som vill att systemet ska justeras.

Det är en debatt som har förts under lång tid, nästan ända sedan skolpengssystemet såg dagens ljus. Högerpartierna har ofta försvarat systemet som om det fria skolvalet stod och föll med det.

Fler röster höjs

Men nu verkar det som att skolledares förtvivlan över oöverskådlig ekonomi har blivit hörd. Mellan höger och vänster råder konsensus om att en förändring måste ske.

Även DN:s liberala ledarsida skriver att skolpengssystemet ska ändras. Där föreslås att socioekonomiska förutsättningar ska få större genomslag i beräkningen av ersättning.

Snart utrett förslag i näven 

En skillnad från hur debatten tidigare fördes på nationell nivå, är att det också ligger ett januariavtal på bordet som lovar att utreda hur ett eventuellt statligt huvudmannaskap kan se ut.

En annan skillnad är att en namnkunnig utredare i dagarna kommer att presentera Likvärdighetsutredningen. Han är tidigare medlem av Skolkommissionen samt utredaren som lanserade ett professionsprogram för lärare, namnet Björn Åstrand känner de flesta i utbildningsbubblan väl till.

I Likvärdighetsutredningens direktiv står det att utredare Åstrand ska analysera hur skillnaden i avsatta resurser till undervisning och elevhälsa påverkar kunskapsresultaten. Och om det påverkar, så ska han föreslå hur resursfördelningen ska ändras.

Risk för status quo

Det finns dock en viss risk för status quo, det har hänt förut. Som systemet med riktade statsbidrag till skolan. Där har alla partier i utbildningsutskottet länge varit överens om att riktade statsbidrag är krångligt och ineffektivt.

Där har ändå inte mycket hänt. Regeringen har sedan Gustav Fridolins (MP) tid som utbildningsminister haft en uttalad ambition om att minska antalet riktade bidrag. Men de bidrag som slagits ihop sedan dess går nog att räkna på två händer.

Det är fortfarande ett 70-tal riktade statsbidrag. Och det är fortfarande lika kritiserat från både utbildningsväsendet, som från höger och vänster.

Trycker grönt

Men om utredare Åstrand levererar på samma nivå som senast han gav ett slutbetänkande till utbildningsministern, så kommer den nationella debatten om skolpengssystemet ta ordentlig fart. Och kanske kan han erbjuda en ekonomisk fördelningsmodell som en majoritet av riksdagen kan rösta igenom.

Redan nu är trycket högt på politikerna att göra något åt finansieringsmodellen för skolan. Kommunernas ekonomi kommer bli allt kärvare, enligt Sveriges kommuner och regioner. Med ett utrett förslag i näven kommer trycket att öka.

Förslagen från Likvärdighetsutredningen ska såklart stötas och blötas, debatteras och modelleras, innan det ens når kammaren. Men då kommer både skolan och politikerna förmodligen vara under så hårt tryck att det inte går att göra något annat än att en majoritet av politikerna trycker på den gröna knappen.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00