Offentlighetsprincipen är ett hot mot små skolor för NPF-elever

Fredrik von Malmborg och Åsa Enström
Vd respektive skolchef Nytida
I den pågående debatten om nya regler för friskolor har en grupp elever hamnat i skymundan. Det handlar om barn och ungdomar med psykosociala utmaningar, ofta med adhd, autism och intellektuell funktionsnedsättning eller andra NPF-diagnoser som går i små anpassade skolor eller resursskolor. Dessa skolor har i många fall bara en handfull elever per klass och utgör en trygghet och struktur som sällan finns i andra utbildningsformer.
Offentlighetsprincipen är en administrativ börda
I dag föreslås omfattande förändringar för friskolor, bland annat att samtliga skolor ska omfattas av en utvidgad offentlighetsprincip. Ett förslag som vid första anblick kan låta rimligt. Mer insyn är bra. Men när det kommer till dessa små anpassade skolor och resursskolor blir konsekvenserna det rakt motsatta: en administrativ börda som slår direkt mot eleverna.
Det är lätt att missa hur dessa verksamheter fungerar i praktiken. Det är inte stora enheter med långt drivna administrativa strukturer och ett stort stödteam av tjänstepersoner. I många fall är det ytterst få personer, en engagerad rektor och lärare som tillsammans skapar trygg vardag för elever som generellt har en ryggsäck full av skolmisslyckanden. Att införa kravet som offentlighetsprincipen innebär, i form av diarieföring av varje dokument och all skriftlig kommunikation samt sekretessgranskning vid begäran om utlämning som dessutom kräver resurser med hög juridisk kompetens, är att ta resurser från där de bäst behövs.
Skolor kan tvingas lägga ned
För dessa små skolor finns helt enkelt inte kapacitet att anställa administrativ personal för att hantera det som föreslås. Risken är uppenbar: pedagogisk personal som borde vara hos eleverna tvingas sitta med dokument och register. Eller ännu värre – att skolor tvingas lägga ned för att de inte klarar regelkraven.
För dessa små skolor finns helt enkelt inte kapacitet att anställa administrativ personal för att hantera det som föreslås
Vill man öka insynen i verksamheten finns det andra verktyg som exempelvis riktade granskningar, regelbundna kvalitetsuppföljningar och dialog med huvudmännen. Men att låta en bred offentlighetsprincip slå mot verksamheter som knappt har en administratör är direkt olämpligt och obegripligt. Hade politiken gått vidare med insynslagen skulle det enligt förslaget skapa en högre transparens och rimligare administration.
Lagen behöver undantag
Eleverna i dessa skolor passerar ofta under radarn. De kämpar dagligen med sin skolvardag, behöver stabilitet och närvaro – inte mer byråkrati som tar fokus och resurser från undervisning och stöd.
Därför är det viktigt att små anpassade skolor och resursskolor undantas från den föreslagna offentlighetsprincipen och där undantaget gäller per skolenhet eller legal huvudman. Skapa i stället särskilda insyns- och kvalitetskrav som är anpassade till skolans storlek, inriktning och elevgrupp.












