MP: Skolans snabbutbildning i digital undervisning saknar motstycke

DEBATT. Coronapandemin har påverkat Sveriges elever på olika sätt. För vissa har distansundervisningen försvårat, för andra har den underlättat. Här finns många lärdomar att dra i det viktiga arbetet mot en mer jämlik skola, skriver Annika Hirvonen Falk (MP).

Annika Hirvonen Falk (MP)
Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Sverige är ett av få länder i Europa som inte har stängt ner förskolan och grundskolan på grund av coronaviruset. Det har varit ett mycket viktigt beslut. Många barn har trots det ändå varit hemma till följd av milda symptom eller på grund av av oro för att bära hem smittan. Och eleverna i gymnasieskolan har fått sköta studierna hemifrån. 

Skolans betydelse

Pandemin har lärt oss alla mycket. Den "snabbutbildning" som Sveriges lärare och elever fått i digital undervisning saknar motstycke. Vi har lärt oss hur vi praktiskt kan överbrygga hinder och blivit bättre på fjärr- och distansundervisning, lagom till att de nya reglerna som vi just röstat igenom i Sveriges riksdag hinner träda kraft. 

Vi har även påmints om skolans stora betydelse utöver själva undervisningen. Det handlar om gemenskapen med klasskompisarna och det sociala skyddsnät som de vuxna i skolan skapar för de mest utsatta barnen i vårt samhälle. Eller tillgången till skolmaten och tryggheten som elevhälsans personal erbjuder. Men också hur viktig den fysiska undervisningen på plats i klassrummet faktiskt är, särskilt för de barn som redan har tuffare förutsättningar. 

Lära av pandemin

Samtidigt ser vi försiktigt positiva signaler från vissa elevgrupper som haft betydligt högre skolnärvaro när de kunnat ta del av undervisningen från hemmiljön. För barn som exempelvis har svårt med de sociala interaktionerna kan distansundervisning vara en välsignelse.

Allt detta behöver vi lära oss av när pandemin väl är över. Och vi behöver minnas hur viktig skolan är och alltid har varit för ett samhälle – inte bara för att det är en plats där barn inhämtar kunskaper. 

Förstärkt skillnader

En sak som också blivit än tydligare när hemmet blivit en plats för undervisning är de enorma skillnader i förutsättningar olika elever har. Skillnaden mellan hon med ett eget skrivbord i ett tyst rum och han som måste gå från en trång lägenhet till biblioteket för att få snabbt bredband och studiero.

Coronapandemin har sannolikt också förstärkt skillnaderna mellan hemmen med välutbildade, friska och nyktra föräldrar och hemmen där otrygghet, våld och ansträngd ekonomi råder. Ojämlikheterna i samhället syns i skolan, men ännu mer hemma. 

Rättvis skola

Skolans uppgift är att vara jämlik, vilket Pisa-undersökningen tyvärr på ett väldigt tydligt sätt visat att den inte är i dag. Under våren har likvärdighetsutredningen presenterat viktiga förslag för ett mer rättvist skolval för alla och hur mer av de pengar som ska gå till undervisning faktiskt kan stanna där.

I veckan gick utredningen ut på remiss ihop med nya förslag för en mer ändamålsenlig planering av gymnasiet och komvux. Det ska bli spännande att ta sig an dessa frågor igen i höst. En annan utredning som får bli sommarläsning är fritidshemsutredningens viktiga förslag om stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem.  

Annorlunda termin

En termin som ingen annan vi varit med om är till ända. Jag hoppas att sommarlovet blir en tid för vila och återhämtning för Sveriges barn, elever och lärare, och även för dem som har lite kvar att uträtta i lovskolan. I höst återgår jag till arbetet för en jämlikare skola.

Forrige artikel KI-rektor: Utvärdering och förbättrad beredskap måste byggas på forskning KI-rektor: Utvärdering och förbättrad beredskap måste byggas på forskning Næste artikel Kommunal: Utredningen glömmer bort personalen i fritidshem Kommunal: Utredningen glömmer bort personalen i fritidshem