Med rätt kunskap kan vi rädda skolgången för elever med OCD

Författaren Amanda Romare får behandling för sina tvångssyndrom i SVT:s dokumentärserie Tvångstango – en serie om att bli fri från OCD. Vi hoppas att uppmärksamheten leder till ökad kunskap om OCD, en psykiatrisk diagnos som drabbar runt en kvarts miljon svenskar, orsakar stort lidande och riskerar att leda till ett liv i utanförskap.

OCD omfattar både tvångstankar och tvångshandlingar, men trots att diagnosen är vanlig är kunskapen om den fortfarande låg. Enligt OCD-förbundets medlemsenkät från 2024 dröjer fyra av tio mellan 7–20 år med att söka hjälp efter de första symtomen, eftersom man inte förstår vad man lider av. Därmed går många utan behandling, trots att det finns evidensbaserad kbt-behandling med goda resultat. Som författaren Amanda Romare säger i tv-serien: ”Innan jag fattade att jag hade OCD trodde jag bara att jag var galen, sjuk i huvudet, en svinjobbig person.”

Med rätt kunskap kan fler få hjälp

För de flesta debuterar OCD under skolåldern, och där har man en god chans att få syn på svårigheterna om man vet vilka tecken man ska vara uppmärksam på.

I snitt kämpar en elev i varannan klass med tvångsproblematik. Som lärare är det lätt att misstolka symtomen. Kim uppfattas som slarvig när han ”glömmer” gympakläderna, när den verkliga orsaken är att han inte orkar stå och duscha i två timmar efter lektionen. Matematikläraren tolkar Alice som lat för att hon inte lämnar in provet, när hon i själva verket har lagt timmar på att sudda och skriva om svar för att siffrorna inte ser perfekta ut. En del elever har svårt att komma hemifrån. För andra är det omöjligt att fokusera på lektionerna när orostankarna invaderar hjärnan.

Innan jag fattade att jag hade OCD trodde jag bara att jag var galen, sjuk i huvudet, en svinjobbig person.

För att upptäcka elevernas svårigheter är det avgörande att skolpersonal har kunskap om OCD. Kostnaden för att inte upptäcka tidiga symtom kan bli hög. Elever med OCD har generellt sett lägre betyg i alla ämnen i grundskolan, lägre sannolikhet att fullfölja gymnasiet och högre risk att bli arbetslösa eller förtidspensionerade. Dessutom är personer med OCD överrepresenterade i självmordsstatistiken, enligt en studie från Karolinska Institutet. 

Efterlyser nationell kompetenssatsning

Nu är det dags att öka kunskapen om OCD i skolan. I regeringens utredning "Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44)” finns många bra förslag kring elever med särskilt behov av stöd. Reformerna väntas innebära ökade kostnader på drygt 2 miljarder kronor – årligen – för kommunerna. Trots det föreslås endast generella statsbidrag, inga öronmärkta resurser. Det finns alltså en risk att resurserna inte når fram till skolorna som ska bära det praktiska ansvaret.

Utredningen konstaterar att rektorer ser ett stort behov av ökad kunskap om funktionsnedsättningar. Trots det lämnas inga förslag om nationella satsningar på kompetenshöjning. Ansvaret för fortbildning ligger i stället på huvudmännen, vilket ökar risken för ojämlikhet och olika förutsättningar beroende på var i landet man bor.

Vi efterlyser en nationell satsning på kompetensutveckling för skolpersonal inom psykisk ohälsa och anpassade lärmiljöer, med regelbunden fortbildning.

Med rätt diagnos och behandling kan åtta av tio elever med OCD fullfölja sin skolgång och få chans att bli självständiga vuxna, fungera i arbetslivet och slippa ett liv i utanförskap.