M: Bättre politiskt ledarskap krävs för att lösa skolans problem

Det här året kommer vi alla att minnas, och ingen av oss anade nog hur ett virus totalt skulle förändra våra liv. Lärare och skolledningar runt om i landet har på kort tid gjort heroiska insatser för att ställa om och anpassa undervisningen. Samtidigt kommer oroande rapporter om hur coronaviruset kommer att drabba elevernas kunskaper.

Negativ kunskapsutveckling

När Specialpedagogiska skolmyndigheten nyligen hade möte med utbildningsutskottet redovisade de slutsatsen att det specialpedagogiska stödet på skolor inte fungerar vid distansundervisning. Skillnaden mellan bra och dåliga skolor har också förstärkts av krisen – hemförhållanden har blivit helt avgörande.

Även bland Sveriges lärare finns en betydande oro. Enligt en färsk undersökning från Lärarnas riksförbund har 4 av 10 lärare inte kunnat genomföra all den undervisning som det var tänkt. Nästan 30 procent av det centrala innehållet i kurs- eller ämnesplaner har inte hunnits med och tre av fyra lärare anser att pandemin leder till negativ kunskapsutveckling. För grund- och gymnasieskolan samt komvux har pandemin lett till förlorad undervisning motsvarande 5,5 miljarder kronor.

"Stora problem"

Detta är förödande, framför allt för individerna men också för Sveriges tillväxt. Vi har stora problem i svensk skola. Förra året fick mer än var fjärde elev i åk 9 inte betyg i alla ämnen och över 15 procent nådde inte gymnasiebehörighet. Till skillnad från andra länder saknar Sverige egna jämförande kvalitetsmätningar av skolors resultat. Den internationella Pisa-undersökningen som redovisades i december, där svenska elever fick ett lite bättre resultat än förra gången, visade samtidigt tydligt på de problem vi har: 11 procent av eleverna exkluderades från att delta i provet på grund av bristfälliga språkkunskaper samtidigt som 13 procent av eleverna som skulle deltagit, ej kom och gjorde provet. Med andra ord så deltog inte en fjärdedel av eleverna.

Höj utbildningskvaliteten 

 Jag har vid upprepade tillfällen föreslagit att dessa kursplaner tillsammans med timplanen borde diskuteras i breda grupper där alla partier är med, men utbildningsminister Anna Ekström (S) säger nej.

Kristina Axén Olin (M)
Utbildningspolitisk talesperson

Skickliga lärare och rektorer är helt nödvändiga för att öka kunskapen i skolan och för att få fler elever att lyckas. I Sverige behöver vi utbilda 188 500 nya lärare de kommande 15 åren, något som kräver en betydligt bättre lärarutbildning. Men enligt Universitetskanslersämbetet har cirka hälften av landets lärarutbildningar bristande kvalitet.

På samma sätt behöver vi höja kvaliteten på rektorsutbildningen. Rektorer stannar i snitt endast två år vid varje skola. Det är förödande eftersom skolledningen är avgörande för skolors utveckling.

Ekström säger nej

Skolverket har under året tagit fram ett nytt förslag kring kursplaner för grundskolan. Många har nog följt diskussionen i media om borttagande av ”antiken” ur historieämnet som ett exempel, men många andra ändringsförslag finns. Jag har vid upprepade tillfällen föreslagit att dessa kursplaner tillsammans med timplanen borde diskuteras i breda grupper där alla partier är med, men utbildningsminister Anna Ekström (S) säger nej.

En bra skola, där alla barn kan lyckas, är grunden för vårt samhälle. All forskning visar att en fullgjord grundskola och helst gymnasieexamen, är en investering för oss alla och leder till minskad risk för utanförskap, arbetslöshet, missbruk och kriminalitet. Varför förs inte samtal och diskussioner i dessa så viktiga frågor? 

Vi vill att våra elever ska lära sig både demokrati och ledarskap, respekt för individen och allas lika värde. Då borde det vara självklart att vi även i riksdagens utbildningsutskott agerar likadant. Jag ser fram emot ett annat ledarskap som tar tag i skolans problem, belyser och diskuterar för att tillsammans i så breda grupper som möjligt, ta fram nödvändiga och efterlängtade beslut.