Debatt

M: Att skapa perfekta blandningar av elever är ingen lösning

DEBATT. Att fokusera på vilka länder eleverna kommer ifrån kommer inte att minska studiegapet. Men vi är redo att gå vidare med vissa förslag ur likvärdighetsutredningen, skriver Kristina Axén Olin (M). 

Utredningen om en mer likvärdig skola innehåller flera bra förslag, men också en del problematiska, menar debattören. 
Utredningen om en mer likvärdig skola innehåller flera bra förslag, men också en del problematiska, menar debattören. Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Kristina Axén Olin (M)
Utbildningspolitisk talesperson


Förra årets Pisa-mätning bekräftade vad många redan vet. Kunskapsgapet mellan elever med inrikes och utrikes bakgrund växer. I läsförståelse har Sverige den högsta uppmätta skillnaden mellan elever födda i landet och elever födda utomlands. Det är ovärdigt Sverige.

Såväl Utredningen om en likvärdig skola som Moderaterna är eniga om att alla elever i Sverige har rätt till en god utbildning, oavsett var man kommer ifrån eller vilken familj man fötts i.

Kommunal lösning bäst

Utredningen har en del goda resonemang och förslag som Moderaterna välkomnar. För det första slår man fast att ett välfungerande skolval kräver att alla har kunskap om hur skolvalet går till och vilka skolor som finns att välja mellan. Så är det inte i dag.

Utredningens lösning på detta är dock ett nationellt skolvalssystem som ska administreras av Skolverket. Moderaterna vill se ett aktivt obligatoriskt skolval. Vi tror att kommunerna själva, som redan i dag har god kännedom om de lokala skolorna, bättre och framför allt snabbare kan sprida informationen om skolvalet och dessutom kontakta och hjälpa familjer som inte gör ett aktivt val.

Öppna för diskussion

Skolsegregationen spelar en relativt liten roll för att förklara storleken på studiegapet.

Kristina Axén Olin
Moderaterna

Information, dialog och ökad medvetenhet är nyckeln till engagerade familjer som förstår och tar ansvar för sina barns skolgång. I flera kommuner finns i dag gemensamma skolvalsplattformar som, förutom att de ger familjer en god överblick och information, också kan administrera själva tekniken bakom skolvalet. Bland annat undviker de att elever dubbelplaceras på skolor och upptar skolplatser som de sedan inte tackar ja till. Vi är öppna för en diskussion kring hur skolvalet ska organiseras.

Bättre kvalitetsprövning behövs

Utredningen förespråkar också införandet av ett statligt sektorsbidrag som ska kunna ersätta majoriteten av de riktade statsbidragen som går till skolan i dag. Moderaterna vill diskutera utformningen av bidraget, men i stort instämmer vi i att ett sektorsbidrag, som gärna får vara viktat efter en socioekonomisk faktor, bör införas.

Kristina Axén Olin, Moderaterna.
Kristina Axén Olin, Moderaterna. Foto: Fredrik Wennerlund

Under utredningens uppräkning av alternativa förslag som de övervägt, men valt att inte gå vidare med, finns ett intressant resonemang om att premiera skolor med hög kvalitet. Moderaterna har länge förespråkat införandet av ett value added-mått, eller förädlingsvärde, som mäter skolkvalitet.

Utredningen skriver att de metodmässiga utmaningarna är stora, men i exempelvis Norge har man lyckats ta fram ett sådant mått. Även om det inte knyts till resursfördelningen måste Sverige skapa bättre system för att följa kvalitet i skolan. Hur ska vi annars veta när vi är på rätt väg?

Svårare byta skola

När det kommer till skolvalet vill vi också instämma i utredningens slutsats om att det skapar problem när elever byter skola mitt under en termin. Utredningen föreslår att det endast ska vara möjligt att byta skola vid terminsstart, om det inte råder särskilda omständigheter. Även på denna punkt är Moderaterna intresserade av att diskutera förändrade regler.

Tveksamt om kunskaperna höjs

Så till de delar i utredningen där Moderaterna är mer tveksamma: Utredningen har fokuserat mycket på hur skolsegregationen ska kunna brytas. Man konstaterar att boendesegregationen är den stora boven i dramat men att det fria skolvalet spär på. Genom att åstadkomma en bättre blandning av elever från olika bakgrunder ska kunskaperna höjas och fler elever från olika bakgrunder mötas. Det i sig är en slutsats som behöver redas ut.

Att minska studiegapet

Så sent som i mars utkom SNS med en omfattande forskningsrapport som studerat alla elever mellan åren 1990-2017 i Sverige. En av slutsatserna var att skolsegregationen spelar en relativt liten roll för att förklara storleken på studiegapet.

”Det innebär att förslag som lottning och bussning av elever till olika skolor, även om de kan vara relativt kostnadseffektiva sätt att reducera skolsegregationen, troligen inte är det bästa instrumentet för att minska studiegapet”, skriver rapportförfattarna.

Utredningen vill förbjuda kötid som urvalsmetod och förespråkar i stället lottning och även att vissa elever ska få ges förtur till skolor som har fler sökande än platser om de tillhör en viss kvot. Syftet är att främja en allsidig social sammansättning.

Fel väg att gå

Redan tidigare när regeringen föreslog att skolor och klasser skulle byggas och indelas så att de främjar en allsidig social sammansättning, kunde ingen svara på hur en sådan sammansättning ska se ut. Det är inte rättssäkert. Det är omöjligt att genomföra i praktiken.

Att försöka skapa perfekta ”blandningar av elever” kommer att stjäla viktig tid och resurser från de som varje dag kämpar för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Här är Moderaternas syn glasklar och på denna punkt kommer vi inte att backa: I svensk skola är det kunskap och bildning som ska komma först. Att fokusera skolväsendet på vilka länder barnen kommer ifrån eller vilka föräldrar de har är fel väg för att nå en likvärdig skola för alla.

Hållbara villkor för friskolor

Utredningen har flera förslag som sammantaget skapar en osäker grund för friskolor. Förbud mot egna köer, antagning och en oreglerad skolpeng ger sammantaget en ohållbar situation. Vi menar att det måste skapas långsiktigt hållbara villkor för väl fungerande skolor, såväl för kommunala som fristående skolor.

Ryckigheten måste sluta

Till sist. Utredningen om en likvärdig skola är blott två veckor gammal, och ska både remitteras och debatteras. Därtill finns andra utredningar som på olika sätt tangerar samma frågeställningar, bland annat den kommande utredningen om gymnasiets dimensionering.

När alla utredningar om skolan lagts på bordet bör de analyseras som en helhet tillsammans. Ryckigheten i skolpolitiken måste få ett slut. Grunden för tillväxt och välmående befolkning är en bra skola där alla barn når sin fulla potential.

Vi borde lyssna till professionen och ta lärdom av våra bäst fungerande skolor, oavsett huvudman.

Nämnda personer

Kristina Axén Olin

Riksdagsledamot (M), andre vice ordförande kulturutskottet, kulturpolitisk talesperson

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00