Luf: Skolor har en svag förståelse för sitt demokratiuppdrag

DEBATT. I skolans lagstadgade demokratiuppdrag ingår inte bara att lära om vad demokrati är. Det ingår också att aktivt uppmuntra deltagande i den, skriver Romina Pourmokhtari.

Romina Pourmokhtari
Förbundsordförande, Liberala ungdomsförbundet (Luf)


Sedan 90-talets början har medlemsantalen i politiska partier sjunkit till hälften. Spaltmeter har ägnats åt att diskutera vad som orsakat tappet som främst beror på att återväxten inte funnits. Unga personer har inte velat engagera sig i partierna.

Säkert ligger det något i att sociala medier och internet har gett ungdomar möjligheter att bilda opinion som gjort politiken mindre attraktiv. Det är dock inte hela sanningen. Det är dags att prata om hur illa skolorna sköter sitt demokratiuppdrag. 

Svag förståelse för uppdraget

“Nej tyvärr, vi tar inte emot skolbesök” 

“Okej, men inga flygblad, det skräpar ner”

“Nyligen har vi bestämt att politiska partier inte får hålla bokbord längre”

Skolor har under min tid som ungdomspolitiskt aktiv hittat på ursäkt efter ursäkt för att inte ha oss där. När man väl tillåts komma har man  praktiken inte någon möjlighet att samtala med elever – man placeras i en ödslig del av en korridor eller i biblioteket.

I vissa fall har jag uttryckligen förbjudits från att rekrytera medlemmar. Det visar på en svag förståelse för vad skolans demokratiuppdrag innebär. Demokratin organiseras i dag genom partier. Även om skolan har ett internt demokratiarbete i lektionssalen räcker alltså inte det. 

Bara i diktaturer saknar debatt

Ytterkanter skapar starkare konfliktlinjer och debatter kan bli hetsiga och känslomässiga. I och med Sverigedemokraternas ökning i opinionen har flera skolor skärpt sina regler. Inte för att stänga ute Sverigedemokrater – utan för att de bidrog till att polarisera debatten.

Det är till skillnad från hur skolorna agerat inget argument för att ha färre skolbesök – tvärtom. Debatt och konflikt är en grundförutsättning för en fungerande demokrati. Om debatterna blir hetsiga behövs fler debatter, eftersom det uppenbarligen finns något att diskutera.

Att utsättas för nya perspektiv kan inte vara något dåligt. Alternativet är att ungdomar är likgiltiga inför politik och känner att de inte kan vara med och påverka.

Engagemang borde vara norm

Man brukar säga att man får de politiker man förtjänar. Det stämmer, om skolan motverkar ungdomsförbunden kommer nästa generation politiker vara färre och sämre.

I skolans lagstadgade demokratiuppdrag ingår inte bara att lära om vad demokrati är. Det ingår också att aktivt uppmuntra deltagande i den. Vi behöver en kulturförändring där engagemang i partier ses som lika självklart som att spela fotboll efter skolan.

Tas på större allvar

Sammanfattningsvis måste skolorna arbeta mer aktivt med sitt demokratiuppdrag, eller åtminstone sluta försvåra för de initiativ som kommer utifrån. Den demokratiska kulturen där medborgarna har stor möjlighet att påverka är något att vara stolt över. Varje generation måste erövra demokratin på nytt, för att det ska kunna hända måste skolorna ta sitt demokratiuppdrag på större allvar.

Forrige artikel IQ Samhällsbyggnad: Öka budgeten och låt Sverige bli ett föregångsland IQ Samhällsbyggnad: Öka budgeten och låt Sverige bli ett föregångsland Næste artikel Svantorp (S): Ta itu med friskolereformen för att hantera religiösa friskolor Svantorp (S): Ta itu med friskolereformen för att hantera religiösa friskolor