LR stud: Ministerns svar på avhoppen är skrattretande

DEBATT. Att ministern hänvisar till digitaliseringens möjligheter i en tid av enorma avhopp från lärarutbildningen är skrattretande, skriver Rebecca Roth.

Rebecca Roth
Ordförande, LR stud (Lärarnas riksförbunds studerandeförening)

 

Det är en stor sorg att läsa att många lärarutbildningar fått ställas in och att trenden med stora avhopp fortsatt är många. Men det är också en stor sorg att något som lärarstudenter slagits för länge – nämligen att höja antagningskraven – inte har tagits på allvar.

Sambandet i avhopp

Det är tydligt att det finns ett samband: 54 procent av de som kommit in på ämneslärarutbildningen med låga gymnasiebetyg hoppar av, 15 procent av de med höga gymnasiebetyg. Samma trend finns på grundlärarutbildningen: 35 procent av studenterna med låga gymnasiebetyg hoppar av, 13 procent av de med höga gymnasiebetyg.

Saknar lärarstudenter

Kontentan är enkel: Högre antagningskrav minskar avhoppen. Det är ingen nyhet. Redan 2017 pratade man om sambandet mellan låga antagningskrav och avhoppen. Trots att universiteten och högskolorna gör satsningar på sina lärarutbildningar, så når det inte ända fram.

De satsar bland annat på arbetsintegrerade utbildningar och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Ändå saknar vi 8 000 lärarstudenter varje år (och antagligen fler eftersom i alla fall 35 procent av de cirka 13 800 som blir antagna kommer hoppa av).

På bekostnad av studenter

I januariavtalet nämns en reform av lärarutbildningen. Där har man lyssnat på lärarstudenterna och bland annat sagt att reformen av lärarutbildningen skulle innebära fler lärarledda undervisningstimmar och högre krav, och detta sätter sig alltså våra högskolor och universitet emot.

Man hänvisar då till den reformen som gjordes 2011 och menar att lärosätena fortfarande skulle behöva tid för att anpassa sig till denna. Jag förstår att anpassningar kan ta tid och speciellt när det rör sig om en reformation. Men nio år? Nio år på bekostnad av alla de studenter som väljer att studera till lärare årligen?

När ska man kunna kräva att anpassningstiden för lärarutbildningsreformen 2011 ska vara färdig och vi ska garanteras en kvalitetssäkrad lärarutbildning?

Vänd utvecklingen

Det är så klart fler satsningar som behövs göras utöver att genomföra januariavtalets lärarutbildningsreform. Och jag har sagt det förr och jag säger det igen: Man associerar inte och kommer inte associera välfärdsjobb med hög lön och god arbetsmiljö så länge den utvecklingen inte vänder snarast.

Tyvärr är inte läraryrket tillräckligt attraktivt för att få den ökning av lärarstudenter som behövs ska kunna ske. Vi har många studenter som väljer att bli lärare trots allt negativt som skrivs och finns med yrket.

Skräck att vara otillräcklig

När man pratar med lärarstudenter som är på väg mot sin examen och på väg ut mot yrket så möts man av en skräck för att vara otillräcklig, inte kunna göra ett bra jobb på grund av de förutsättningar som finns och att slita ut sig för en lön som inte mäter sig med den arbetsinsats man kommer få göra.

Skrattretande insats

Pratar man med nyutexaminerade lärare möter man ofta kommentarer om dåligt samvete över att inte räcka till, att de bara efter ett år i yrket funderar på att göra något annat och att det känns som att man jobbar motströms.

Men det mest skrattretande jag hört var när minister för högre utbildning gick ut och sa att en av de insatser vi behöver använda är digitaliseringens möjligheter.

Digitaliseringens gränser

Matilda Ernkrans (S), vad innebär digitaliseringens möjligheter? Hur ska digitaliseringen lösa vår lärarbrist och lösa avhoppskrisen på lärarutbildningen? Hur ska digitaliseringen lösa så att vi får de 23 700 lärarstudenter vi behöver? Hur ska digitaliseringen göra att lärare får bättre arbetsmiljö, högre lön och bättre förutsättningar för att göra sitt jobb så att läraryrket blir mer attraktivt och därmed lockar fler lärarstudenter?

De största problemen

Vi vet att undervisning kan ske via dator och att det kan vara en lösning i rådande lärarbrist – men det ger oss fortfarande inte fler lärare. Om möjligt är det ett plåster på symptomen, inte en lösning på sjukdomen.

Det förbryllar mig att ministern för högre utbildning inte i stället lyfte högre antagningskrav, en kvalitetssäkring av lärarutbildningen, att begränsa antalet lärarutbildningar som ges för att skapa en exklusivitet i att vara lärarstudent och därmed höja konkurrensen, att locka tillbaka de lärare som en gång lämnat yrket, att höja läraryrkets status och att förstatliga den svenska skolan.

Det är främst detta som kommer lösa lärarutbildningarnas och läraryrkets största problem. Digitaliseringens möjligheter kan komma senare.

Forrige artikel Matz Nilsson: Renodla uppdraget för skolans anställda Matz Nilsson: Renodla uppdraget för skolans anställda Næste artikel Svantorp (S): Tre områden i sex- och samlevnadsämnet ska stärkas Svantorp (S): Tre områden i sex- och samlevnadsämnet ska stärkas