LR: Så kan vi uppnå det som Åstrands utredning föreslår

DEBATT. Coronapandemin riskerar att kollapsa den kommunala ekonomin och dra med sig skolan i fallet. Staten måste nu ta över huvudansvaret för skolan. Lärarnas riksförbund presenterar här en trappstegsmodell för detta ändamål, skriver Åsa Fahlén.

Åsa Fahlén
Ordförande, Lärarnas riksförbund


I början av veckan överlämnade den statlige utredaren Björn Åstrand sina förslag till regeringen om hur grundskolan kan bli mer likvärdig och leverera bättre kunskapsresultat. Detta sker mitt i brinnande coronakris, där kommunerna, som är huvudmän för de flesta skolorna, har ett mycket ansträngt ekonomiskt läge.

Ny version av klassamhället

Att samhällets fokus är riktat mot att hantera pandemin är fullt förståeligt, men vi får inte glömma att Sverige sedan länge haft ett dåligt fungerande skolsystem med segregation och bristande likvärdighet.

Vi vet sedan länge att en ny version av klassamhället grundläggs redan tidigt i skolan. I årskurs 9 lämnar nästan var sjätte elev grundskolan utan att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram.

I gymnasieskolan är det svårt och kanske omöjligt att reparera elevernas bristande förkunskaper, snarare förvärras problemen och mer än en tredjedel av eleverna når aldrig examen. Det är tydligt att det svenska skolsystemet inte förmår möta de svagaste. Skolans kompensatoriska effekt är helt enkelt för svag.

"Så kan vi inte ha det"

Redan före coronakrisen befann sig kommunsektorn i en djup ekonomisk kris. Kanske är det så att det är just i kristider som chansen ska tas att genomföra nödvändiga reformer. För krisen har satt ett ännu starkare ljus på den svenska skolans bristande likvärdighet. Den har bland annat blottlagt hur olika kommuner och fristående skolor agerar där en del tycks strunta helt i myndigheternas rekommendationer medan andra väljer att tolka rekommendationerna på sitt eget sätt. Så kan vi inte ha det.

Flera öronmärkta bidrag

Så när vi blickar framåt och bortom corona vet vi att det kommer att krävas djärva grepp för att bygga upp en skola för alla igen.

Utredaren Björn Åstrand lämnar nu flera viktiga förslag som med lätthet går att omsätta i praktiken, och det bör också göras skyndsamt. Det handlar om att tillföra grundskolan extra resurser, slå ihop flera statliga öronmärkta bidrag till ett statligt undervisningsbidrag. Bidraget måste fördelas med en socioekonomisk viktning, så att huvudmän med störst utmaningar och behov också får mest resurser.

Utredningar på hög

Utredningens viktigaste förslag går längre och handlar om att titta vidare på möjligheten för staten att ta över hela finansieringskostnaden för grundskolans undervisning, det vill säga kostnader för sådant som lärarlöner, specialpedagogiska insatser och läromedel. Faktum är att även Skolkommissionen var inne på ett liknande spår, men på grund av begränsat mandat och tydliga önskemål om enighet i kommissionen kunde slutbetänkandet 2017 inte landa i något färdigt förslag om statlig finansiering.

De statliga utredningarna om en bättre skola börjar nu samlas på hög. De viktigaste är Leif Lewins utredning Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan (2014), IFAU:s rapport om skolans decentralisering, skolval och fristående skolor (2014:25), Skolkommissionens slutbetänkande (2017) och nu alltså Björn Åstrands utredning om grundskolans likvärdighet (2020).

Till detta ska läggas de internationella undersökningarna, bland annat OECD:s granskning av den svenska skolan. Och fler utredningar är i antågande, bland annat om gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

En trappstegsmodell

Det är nu mycket angeläget att regeringen tar ett helhetsgrepp om ansvarsfrågan och tar fram det beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap som finns inskrivet i januariavtalet. Så givet det beslutsunderlag i form av utredningar som redan finns på plats föreslår Lärarnas riksförbund en trappstegsmodell och en tidplan för ett statligt ansvarstagande för Sveriges grund- och gymnasieskolor:

  1. Utredningen om likvärdig grundskola som nyss överlämnats, liksom den kommande utredningen om finansiering och dimensionering av gymnasieskolan och vuxenutbildningen måste skickas ut på remiss före sommarsemestern. Under tiden bör regeringen förbereda implementering av en regional statlig myndighetsstruktur. En sådan kan vara på plats under 2021.

  2. Regeringen startar en utredning hösten 2020 om hur ett skifte i ansvar för undervisningskostnaden ska genomföras, alltså från kommunal nivå till statlig nivå, liksom konsekvenser för övriga skolsystemet. Utredningen ska leverera en modell för skatteväxling, men även en modell för hur ett statligt ansvar för lärare och rektorer skulle kunna se ut. Denna utredning bör överlämna slutbetänkande under 2022.

  3. Regeringen gör en snabb översyn av samtliga statsbidrag till skolan tillsammans med Skolverket och presenterar ett förslag om ett statligt undervisningsbidrag till grund- respektive gymnasieskolan. Det resurstillskott om 2,7 miljarder för grundskolan ska finnas med i det nya undervisningsbidraget för grundskolan. En motsvarande resursförstärkning bör övervägas för gymnasieskolan. Detta kan vara på plats under 2021 och hanteras av den nya statliga regionala myndigheten.

  4. Under 2022-2023 genomförs en skatteväxling mellan stat och kommun så att ansvaret för hela undervisningskostnaden för grundskolan respektive gymnasieskolan tas över av staten via ett sektorsbidrag för vardera skolform. Beredskap ska då finnas för att också flytta över arbetsgivaransvaret för lärare och rektorer till staten.

Statens kärnuppdrag

Det är viktigt för Sveriges framtid att medborgare, företag och samhälle är garanterade en hög utbildningsnivå och att alla elever får likvärdiga möjligheter att utvecklas maximalt kunskapsmässigt. Det innebär att staten måste ta ett helhetsgrepp om skolan och förändra det som är dåligt, men bevara och vårda det som är bra.

Skolan, i form av alla elevers utbildning, hör till statens kärnuppdrag. Det är dags att agera därefter.

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

25/7
2018
10/12
2019
23/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
29/4
2020
30/4
2020
30/4
2020
8/5
2020
12/5
2020
20/5
2020
20/5
2020
26/5
2020
10/6
2020
23/6
2020
25/6
2020
17/9
2020
6/10
2020
8/10
2020
8/10
2020
13/10
2020
27/10
2020
30/11
2020

Forrige artikel Rättsprofessor: Svårt för föräldrar att gå emot skolplikten Rättsprofessor: Svårt för föräldrar att gå emot skolplikten Næste artikel SD: Vi måste säkra tryggheten för barn om skolorna stängs SD: Vi måste säkra tryggheten för barn om skolorna stängs