Debatt

Linnea Lindquist: Ett reformerat skolval ökar valfriheten

DEBATT. Flera tunga instanser har kommit fram till att regelverket kring skolval har segregerande effekter samt att skolvalet främst används av resursstarka föräldrar, skriver rektor Linnea Lindquist.

"Det är inte rimligt att vissa föräldrar har möjlighet att använda det fria skolvalet medan andra stängs ute."
"Det är inte rimligt att vissa föräldrar har möjlighet att använda det fria skolvalet medan andra stängs ute."Foto: Hasse Holmberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Linnea Lindquist
Rektor och skoldebattör


Den sista november gick remisstiden ut för utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”. Ett av de förslag som debatterats flitigt under hösten är det om skolval och friskolornas rätt att behålla kö som urvalsmetod. Jag har under 2020 ändrat inställning om skolvalet och i dag förespråkar jag ett fritt skolval. Jag anser att det fria skolvalet ska behållas samtidigt som det måste förbättras eftersom skolvalet med nuvarande regelverk ökar skolsegregationen.

Kö begränsar det fria skolvalet

I Långtidsutredningen kommer man fram till att skolsegregationen har ökat och att 40 procent av ökningen kan härröras till skolvalet. Jag är för valfrihet och jag anser att föräldrar ska ha möjlighet att önska skolplacering för sina barn. Friskolornas rätt till kö begränsar det fria skolvalet för nyinflyttade i en kommun samt för de som inte har tillräcklig kunskap om skolsystemet.

Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har utvärderat det fria skolvalet och deras slutsats är att det främst är elever till föräldrar med eftergymnasial utbildning som använder det fria skolvalet och skolpendlar, det vill säga att de inte väljer den skola som ligger närmast hemmet. Jämlikhetskommissionen skrev i sitt betänkande så sent som juli 2020 att skolvalet gynnar de elever som har bäst förutsättningar och att det står i strid med skolans uppdrag att kompensera för skillnader i förutsättningar.

Samsyn kring slutsats

Rätten för friskolor att behålla kö som urvalsmetod vid skolplaceringar kan inte tillåtas stå över kravet i skollagen att skolan ska kompensera för elevernas olika förutsättningar.

Linnea Lindquist
Rektor och skoldebattör

Med Björn Åstrands förslag kommer vårdnadshavarnas önskemål om skolplacering vara vägledande även fortsättningsvis, det fria skolvalet ska värnas, skolvalet ska ske samordnat och i samband med att barnet ska börja skolan. Skolvalet kommer enligt utredningen förslag att administreras av Skolverket via deras regionala kontor. Skolvalet ska vara välinformerat, ske vid samma tidpunkt för alla och det ska ske på lika villkor. Utredningens förslag gör skolvalet likvärdigt och rättssäkert.

Med utredningens förslag ökar valfriheten eftersom det inte bara i teorin, utan även i praktiken skapar förutsättningar för alla föräldrar att lämna önskemål om skolplacering vid samma tidpunkt. Det är inte rimligt att vissa föräldrar har möjlighet att använda det fria skolvalet medan andra stängs ute. Förslagen innebär inte att elever flyttas till eller placeras på skolor deras föräldrar inte har lämnat önskemål om. När en skola är full ska det finnas tydliga gemensamma regler för hur det hanteras.

Linnea Lindquist.
Linnea Lindquist. Foto:

Flera tunga instanser såsom IFAU, Långtidsutredningen, Utredningen om en mer likvärdig skola och Jämlikhetskommissionen har kommit fram till samma slutsats – att nuvarande regelverk kring skolval har segregerande effekter samt att skolvalet främst används av resursstarka föräldrar.

Finns bra förslag

Rätten för friskolor att behålla kö som urvalsmetod vid skolplaceringar kan inte tillåtas stå över kravet i skollagen att skolan ska kompensera för elevernas olika förutsättningar. Några av remissvaren har förslag som skulle innebära vissa förbättringar jämfört med dagens regelverk. Det är dock viktigt att förstå att mindre förändringar men med bibehållen kö för friskolor inte löser det grundläggande problemet med de segregerande effekter som finns inbyggt i dagens regelverk. Det skapar även en tung administrativ börda för huvudmännen med undantagsregler och ett skolval som inte är samordnat.

Om vi menar allvar med att vi vill komma till rätta med skolsegregationen är ett samordnat och likvärdigt skolval ett viktigt första steg att ta. Nu har vi väl genomarbetade förslag som både ökar valfriheten för alla föräldrar och elever samt likvärdigheten i skolan. Det gynnar alla.

Nämnda personer

Linnea Lindquist

Rektor och skoldebattör
Rektor (Stockholms uni. 2016)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00