Lärarnas riksförbund: Riksdagen måste befria kommunerna

DEBATT. Riksdagsledamöterna måste känna större ansvar i skolfrågan. Den allra viktigaste systemfrågan är att befria kommunerna från det ekonomiska ansvaret för skolan, skriver Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Åsa Fahlén
Ordförande, Lärarnas riksförbund


Just i dag sammanfaller den av Lärarnas riksförbund instiftade Skolans dag, vars syfte är att uppmärksamma värdet av utbildning, med riksdagens öppnande. Inför dagen har vi bjudit in riksdagsledamöterna i utbildningsutskottet att ”skugga” en lärare. Många har hörsammat vår inbjudan. Vår starka förhoppning är att det ska göra avtryck i skolpolitiken under det kommande riksdagsåret.

Tung arbetsbelastning

Det riksdagsledamöterna under sin ”skuggning” har mött är lärare med tuffa förutsättningar i form av ont om tid till för- och efterarbete av lektioner. De har också sett att många lärare har lektioner som ofta ger dem minimalt utrymme för pauser under skoldagen och att de ibland med nöd och näppe hinner få i sig en lunch innan lektionerna återigen börjar.

Men det riksdagsledamöterna har varit med om speglar trots allt endast en liten del av lärares verklighet. När skoldagen är slut väntar ofta sena kvällar med förberedelsearbete och föräldrakontakter.

Den tunga arbetsbelastningen påverkar förstås välmående och hälsa. En färsk undersökning från Lärarnas riksförbund visade att en tredjedel av de tillfrågade lärarna hade varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress. Dessutom hade åtta av tio gått till arbetet trots att de var sjuka. Skälet var att arbetsbördan annars skulle bli för tung när man kom tillbaka.

Riksdagen kan driva på

Så ansträngd är alltså situationen för lärarna, i ett läge när bristen på legitimerade lärare växer samtidigt som en besparingsvåg sveper över landet. Därtill kommer att finansdepartementet talar om ett kommande finansieringsgap på 90 miljarder för kommunerna.

Det brådskar alltså med åtgärder och den allra viktigaste systemfrågan är att befria kommunerna från det ekonomiska ansvaret för skolan. Många kommuner har helt enkelt inte kraft att erbjuda en robust och likvärdig skola. Här finns ett område där riksdagen i enlighet med januariavtalet kan driva på regeringen. Det finns ingen tid att förlora med hänsyn till de nedskärningar som annars kan vänta skolan.

Flera åtgärder nödvändiga

Men det krävs också åtgärder för att minska lärarnas arbetsbelastning här och nu. Det handlar om att helt enkelt ta bort många av dokumentationskraven och överlåta arbetsuppgifter som ligger utanför läraryrkets kärna – undervisningen – på andra yrkesgrupper. Samtidigt måste tiden för lärares undervisning begränsas.

Det finns en oro bland lärare för att fler undervisningstimmar, i takt med den växande lärarbristen och den utökade timplanen i matematik och idrott, ska pådyvlas lärarna. Det vore förödande. Inte för att lärare inte vill undervisa, utan för att den ökade arbetsbelastningen kommer att gå ut över både lärares hälsa och elevers kunskaper.

Utgångspunkten måste i stället vara att erbjuda så pass goda villkor både vad gäller lön och arbetsförhållanden att de lärare som lämnat yrket kan lockas tillbaka, att fler ungdomar väljer att utbilda sig till lärare och att yrkesverksamma lärare känner att det är värt att stanna i yrket.

Skolan central i samhället

Skolan är helt central för den framtid vi vill bygga. Det är därför angeläget att alla riksdagsledamöter känner sitt ansvar för att förbättra villkoren i skolan. Den gängkriminalitet som nu är i fokus för den politiska debatten kan endast brytas om utslagningen från skolan upphör. Just nu är utslagningen så stor att antalet förbittrade unga utgör en närmast bottenlös källa att ösa ur för de kriminella gängen.

Lärarnas riksförbund har nyligen föreslagit en helt ny, personalintensiv och individanpassad skolform för de elever som inte fått gymnasiekompetens. Det skulle vara ett sätt att få fler elever att hitta sin väg genom skolsystemet.

Viktigt jobb med låg status

Skolans dag firas alltså inte mot en bakgrund av att allt är frid och fröjd i skolan. Den högtidlighet som präglar riksdagens öppnande är minsann inte alltid giltig i skolan.

Men det finns också sådant som är positivt. Enligt en stor internationell studie är 90 procent av de svenska lärarna trots allt nöjda med sitt jobb. Man upplever det som viktigt och meningsfullt. Samtidigt tycker väldigt få svenska lärare att lärarjobbet har hög status. Därför finns all anledning att fortsätta uppmärksamma skolans roll i samhället och återge lärare den status som tidigare var alldeles självklar. Här har Sveriges politiker en stor utmaning framför sig.

Forrige artikel MSU: Det ska inte vara svårare att läsa juridik vid Lund än på Harvard MSU: Det ska inte vara svårare att läsa juridik vid Lund än på Harvard Næste artikel MYH: Yrkeshögskolan måste ut ur forskningsskuggan MYH: Yrkeshögskolan måste ut ur forskningsskuggan