Prenumerera
Annons
Debatt

Låt lärarna ha inflytande över AI i skolan

Framtidens skola rymmer både böcker, pennor, digitala verktyg och AI, skriver debattörerna.
Framtidens skola rymmer både böcker, pennor, digitala verktyg och AI, skriver debattörerna.Foto: Alexander Olivera/TT
23 januari 2026 kl. 04:00

F

Se undertecknarna i rutan

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Nordiska lärarorganisationens samråd

Elisa Rimpler
Ordförande Børne- og ungdomspædagogernes landsforbund BUPL Danmark  
Anders Frikke
Ordförande Gymnasieskolernes lærerforening Danmark  
Gordon Ørskov Madsen
Ordförande Danmarks Lærerforening
Inger Damlin
Förbundsordförande Finlands svenska lärarförbund FSL
Katarina Murto
Ordförande Undervisningssektorns fackorganisation OAJ Finland  
Maria Chun Nielsdóttir
Ordförande Yrkisfelagið miðnám Färöarna  
Magnús Þór Jónsson
Ordförande Kennarasamband Íslands Island  
Jon Oddvar Holthe
Ordförande Skolenes landsforbund Norge  
Geir Røsvoll
Ordförande Utdanningsforbundet Norge  
Anna Olskog
Förbundsordförande Sveriges Lärare
Jacob Eli Olsen
Ordförande, Føroya Lærarafelag, Färöarna
Elna Heilmann
Ordförande, IMAK, Grönland

Vi som skriver detta företräder tillsammans över en halv miljon lärare och skolledare i Norden. Vi verkar mitt i en tid av snabb teknologisk förändring, där hur artificiell intelligens (AI) används i skolan kommer att påverka om skolans grundläggande värden värnas eller urholkas. Frågan är inte om utvecklingen sker – utan hur, och på vems villkor. Därför måste vår röst ges verklig tyngd i de vägval som nu sker.

Respektera lärarnas autonomi

Vi menar att om teknologin ska bidra till undervisning av hög kvalitet måste lärarprofessionens autonomi tydliggöras och värnas. Det måste vara professionen som avgör om, när och hur AI används i undervisningen. Undervisning bygger på professionellt omdöme, didaktisk kompetens och relationer – där kan tekniken vara ett verktyg, aldrig undervisningens utgångspunkt eller styrande norm.

Samtidigt ser vi en växande risk för att avgörande beslut om teknik fattas långt från klassrummet. När professionen inte involveras riskerar utvecklingen att styras av andra överväganden än undervisningens behov. Beslut om AI och digitalisering i skolan måste vila på forskning och beprövad erfarenhet och fattas tillsammans med professionen.

För att professionen ska ha ett verkligt inflytande krävs relevant kunskap. De nordiska länderna måste därför säkerställa nationella infrastrukturer och resurser för forskningsbaserad fortbildning och kompetensutveckling för lärare. Digitalisering i skolan kan inte bygga på att professionen förväntas hantera denna omställning på egen hand. Lärare måste få tid och relevant stöd för att omsätta forskningen i praktik och förstå och värdera teknikens konsekvenser.

AI kan öka ojämlikheten

Kompetensutveckling är också en nyckelfråga för likvärdiga förutsättningar i skolan. Om AI-system implementeras olika, eller om kommuner och huvudmän har olika ekonomiska förutsättningar att ge lärare relevant kompetensutveckling eller investera i tekniken, riskerar AI att förstärka skillnaderna mellan skolor och elever. Nordiska regeringar måste därför säkerställa resurser och nationella ramar som motverkar att ojämlikhet byggs in i den digitala utvecklingen av skolan.

Men professionellt inflytande och kompetens räcker inte i sig. Det måste också vara tydligt var gränserna går för hur AI får användas i skolan. AI får aldrig användas för övervakning av elever eller personal. Integritet och rättssäkerhet måste vara utgångspunkt.

Beslut om AI och digitalisering i skolan måste vila på forskning och beprövad erfarenhet och fattas tillsammans med professionen

Europeiska unionens AI-regelverk är här en central skyddsmekanism som måste värnas, inte försvagas. Här måste Norden vara drivande och stå upp för stark integritet, rättssäkerhet och offentlig kontroll. Utbildning kräver starka rättsliga ramar för att säkerställa ansvar, insyn och respekt för den tillitsbaserade nordiska skolmodellen.

Framtidens skola rymmer både böcker, pennor, digitala verktyg och AI. Tekniken kan vara ett värdefullt stöd i undervisningen – men den förändrar inte lärarens ansvar. Den får aldrig bli ett substitut för lärare eller en bakväg till nedskärningar. Teknik kan automatisera administration, men aldrig relationer, pedagogiskt omdöme eller undervisningens kärna. Det finns många delar av lärandet som ingen teknik kan ersätta: det mänskliga mötet, dialogen, språket och minnet, leken, skrivandet för hand och kritiskt tänkande. Avgörandet om och när teknik, bok, papper – eller en kombination – är rätt verktyg i den aktuella undervisningssituationen är ett ansvar som alltid måste få ligga hos läraren.

Teknik kan vara ett stöd

De nordiska länderna har goda förutsättningar att gå före i att utveckla en lärarledd och likvärdig användning av AI i skolan. Men för det krävs politiskt ansvar. Därför uppmanar vi regeringarna i våra länder att ta ett samlat grepp om AI i utbildningen i linje med de krav vi tydliggör i denna artikel. Det behövs nationella strategier som ger lärarprofessionen reellt inflytande och tydligt slår fast att tekniken ska stödja – men aldrig styra eller ersätta – den lärarledda undervisningen.

Vi är för en utveckling inom AI och digitalisering. Vi ser oss därför som självskrivna samarbetsparter då regeringarna väljer riktning.

Artikeln är skriven av

F

Företrädare för Nordiska lärarorganisationens samråd

Se undertecknarna i rutan

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026