"Kompromissa aldrig med elevers lärande"

Låsningen måste bort

Det kommer inte som en nyhet för någon att det råder lärarbrist i Sverige. Det är något som vi, elev- och lärarstudentsrepresentanter, tillsammans med lärarfacken och politiker påpekat och debatterat i flera år. Trots ett starkt fokus i skoldebatten så kan vi konstatera att det finns en låsning. Det stannar vid att vara just en debatt. Konkreta reformer som förändrar situationen till det bättre har hittills inte genomförts och fått effekt. Lärarbristen är redan i detta nu ett påtagligt problem och kommer inom bara några år innebära en stor katastrof för svensk skola.

Saknas lärare i 2 200 klassrum

På Arbetsförmedlingens platsbank den 23 augusti, alltså i mitten av samma vecka som de flesta skolor dragit igång sin undervisning, fanns det drygt 2 200 lärartjänster att söka. Det innebär att det under påbörjad termin saknas lärare i över 2 200 klassrum. Samtidigt har många skolor tvingats anställa personal som saknar lärarlegitimation, vilket på flera olika sätt skapar osäkerhet och instabilitet för både kollegor och elever.

De elever som undervisas av personal som saknar lärarutbildning kan inte garanteras kvalitativ undervisning. En lärarutbildning är en förutsättning för att läraren ska kunna bedriva undervisning, bedöma kunskaper och anpassa upplägg utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Utan utbildning finns inga sådana garantier och personerna blir en börda för sina, redan hårt belastade, behöriga kollegor.

Rättssäkerheten är under all kritik

Detta blir tydligt i betygstider, då obehörig personal inte får sätta betyg. Det innebär att en legitimerad kollega måste ägna tid åt att sätta betyg på den obehöriga kollegans elever. Något som ofta inte räknas in i planeringen av arbetsuppgifterna, utan i sig blir ytterligare en börda för en hårt pressad lärare. Dessutom innebär det att rättssäkerheten i betygsättningen äventyras. Det är under all kritik att lärare sätter betyg på elever som de aldrig har undervisat.

Flexibilitet är svaret

Det innebär att det under påbörjad termin saknas lärare i över 2 200 klassrum.

De närmaste fem åren måste det rekryteras 77 000 lärare inom både skola och förskola, visar Skolverkets senaste siffror. Samtidigt visar Universitetskanslersämbetet att Sverige inte kommer klara av att utbilda bort bristen som systemet ser ut i dag. Bara år 2018 saknade lärarutbildningarna nästan 7 000 studenter. Fler behöver lockas att välja en lärarutbildning, och att fullfölja den. Fler flexibla vägar in i yrket måste skapas. Det måste finnas ekonomiska förutsättningar för de som vill sadla om till läraryrket i olika skeden i livet, och fler måste ges möjlighet att läsa in kompletterande pedagogisk utbildning under flexibla former.

Det är också viktigt att politiker börjar se framtida lärare som en resurs i dagens skola: Om fler kan kombinera studier med att bidra i skolverksamheten under studietiden kommer det att gynna både lärarstudenters och elevers lärande.

Skifta fokus

Men det krävs mer än flexibla lärarutbildningar för att rekrytera 77 000 lärare. Många av de närmare 40 000 lärare som i dag jobbar utanför skolan måste återvända till klassrummen. Det finns två uppenbara skäl till att så många valt att lämna skolan: dålig arbetsmiljö och låg lön. Det är alltså där fokus behöver vara i åtgärderna. Vi vill se att administration skalas bort och att fler yrkesgrupper finns närvarande i skolan och har resurser att utföra sina uppdrag ordentligt.

Agera nu

Vi behöver fler lärare. Och vi får aldrig äventyra elevers rätt till rättssäker myndighetsutövning och möjligheter att nå sin fulla potential i skolan. Vi har under flera års debatt om lärarbristen nu kunnat konstatera att skickliga legitimerade lärare inte växer på träd. De kommer till genom god utbildning och frodas i ett gott arbetsklimat. Politiken måste agera, och det är nu.